Kandidatexamen inom samhällsvetenskap eller humaniora, samt Engelska 6

Kursen ingår inte i något huvudområde

Den här kursen erbjuder djupgående kunskap om centrala teman i internationell migration och etniska relationer (IMER). Den vilar på pågående forskning vid institutionen och de undervisande forskarnas expertis. Syftet är både att utveckla kunskap om forskningsfronterna inom fältet och att undersöka hur sådan kunskap produceras och kan produceras. För att nå det syftet kombineras genomgående teoretiska och metodologiska frågeställningar. Kursen är indelad i två moduler (15 + 15 hp) som var och en omfattar ett avgränsat område i aktuell IMER-forskning.

Kursens underliggande pedagogiska filosofi är att generiska intellektuella förmågor till kritiskt tänkande och självständig analys utvecklas bäst i avgränsade tematiska kontexter, där kopplingen mellan kunskap om och kunskap hur är mest synliga och öppna för granskning. För det ändamålet fokuserar kursen på centrala problem och frågor i samtida IMER-forskning, och drar nytta av den expertis och forskning som finns på institutionen. Förutom att erbjuda studenterna djuplodande kunskap inom utvalda ämnen inom IMER-fältet, utvecklar kursen också en mer ingående och generell förståelse för vad det innebär ”att veta” något och hur sådan kunskap produceras i IMER-forskning.

För höstterminen 2024 erbjuds följande moduler:

Modul I

Migration och rättigheter: rättsliga och normativa perspektiv

Internationell migration är ett område präglat av konflikter mellan ideal och verklighet. Denna modul utforskar dessa konflikter med utgångspunkt i rättigheter, förstådda som både juridiskt kodifierade attribut som tillfaller individer och kollektiv samt som normativa uppfattningar om vad som är rätt och rättvist. I det första avseendet behandlar modulen lagstiftning om migration med särskilt fokus på spänningen mellan migranters rättigheter och nationellt självstyre/statssuveränitet. I det andra avseendet undersöks denna spänning med utgångspunkt i värden som individuell frihet, jämlikhet och säkerhet. Kursens syfte är att öka studenternas förståelse för rättigheters komplexitet och betydelse i internationell migration samt att utveckla deras förmåga att kritiskt analysera spänningar mellan olika rättigheter från ett rättsligt och normativt perspektiv.

Modul II:

Artificiell intelligens: medborgarskap, samhälle och migration i en automatiserad tidsålder

Kursen utforskar den tilltagande påverkan som teknologier drivna av artificiell intelligens (AI) har på medborgarskap, samhälle och migration. AI:s växande skala, omfattning och tillämpning innebär en dramatisk omstöpning av medborgarskap och migration som vi känner dem. AI-applikationer har normaliserats på talrika områden för relationer mellan stater, medborgare och gemenskaper. De används också i olika mekanismer för att kontrollera migration. Dessutom uppfattas AI i allt högre grad som det bästa (eller enda) alternativet för att möta samtida och framtida samhälleliga utmaningar.

Kursen tar sig an AI från ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Vi kommer att undersöka hur AI-teknologier relaterar till IMER-området samt hur man kan förstå, undersöka och navigera deras effekter. Kursen är utformad för att undvika ensidigt negativa och positiva stereotyper genom att grunda debatter om AI i pågående empirisk forskning om AI i relation till medborgarskap, statslöshet, migration och demokrati.

Efter avslutad kurs skall studenten visa:

1. God kunskap om två samtida forskningsområden i IMER.
2. Och mycket god kunskap om två väl avgränsade ämnen inom dessa forskningsområden.
3. Förmåga att kritiskt identifiera centrala frågor och debatter inom forskningsområdena såväl som blinda fläckar och svagheter.
4. Förmåga att jämföra och kritiskt granska olika teoretiska och metodologiska ansatser inom forskningsområdena.
5. Förmåga att sammanfatta och kritiskt granska befintlig forskning i de valda forskningsämnena.
6. Förmåga att formulera och utveckla originell forskning om de valda forskningsämnena på basis av sekundära källor.
7. Förmåga att genomföra en självständig analys på basis av ett utvalt relevant material av sekundära källor.
8. Förmåga att presentera och kritiskt diskutera forskning på god akademisk engelska.

Kursen baseras på aktivt och informerat deltagande av studenten. Kursen blandar föreläsningsorienterade element med studentledda presentationer och diskussioner. Den inkluderar också handledningsseminarier i grupp. Seminarier har obligatorisk närvaro. Studenten kommer att spendera merparten av tiden med självständigt arbete och förväntas komma väl förberedd till varje lektion.

Kursen består av två moduler på vardera 15 hp. Varje modul examineras via en individuell portfölj av muntliga och skriftliga uppgifter (5 hp) som betygsätts godkänt eller underkänt (G eller U) samt ett individuellt kurspaper (10 hp) som betygsätts A-U. Portföljen bedöms på basis av lärandemål 1 och 3-5, och kurspapret på basis av lärandemål 1-8. Godkänt på båda delarna i båda modulerna krävs för godkänt resultat på hela kursen.

Modul I:

• Costello, Cathryn et al (eds.) (2021) The Oxford Handbook of International Refugee Law. Oxford: Oxford University Press.
• Fine, Sarah and Lea Ypi (eds.) (2016) Migration in Political Theory: The Ethics of Movement and Membership. Oxford: Oxford University Press.
• Plus a large selection of articles.

Modul II:

• Elliot, Anthony (2021) The Routledge Social Science Handbook of AI
• Hintz, Arne, Lina Dencik, and Karin Wahl-Jorgensen. (2018)Digital citizenship in a datafied society. John Wiley & Sons.
• Lindgreen, Simon (2023) Handbook of Critical Studies of Artificial Intelligence, Edward Elgar
• Plus a selection of articles.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.