Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO224B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska utveckla naturvetenskapliga och tekniska kunskaper inom några vardagsnära ämnesområden och hur dessa kunskaper kan kommuniceras utifrån multimodala uttrycksformer inom förskoleklass till och med årskurs 3.

Innehåll

I denna kurs ges studenten möjlighet att fördjupa sig i ämnesområden som kropp och hälsa, sexualitet, samtycke och relationer, värme, tekniska system samt trafik och gaser sett ur naturvetenskaplig och teknisk synvinkel. Kursen har fokus på hur närmiljön kan användas för att planera undervisning och utveckla kunskap inom fysik, kemi, biologi och teknik. Teknik i närmiljön används som inspiration i skapandet av olika konstruktioner samt styrning av konstruktioner och tekniska lösningar inom samhället. En del av kursens ämnesinnehåll utgår från in- och utflödet av mat, vatten och energi till en skola och konsekvenser av dessa flöden utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Innehållet studeras också ur ett historiskt perspektiv och ur ett hälsoperspektiv. En del av kursen består av arbete med olika multimodala och estetiska uttryckssätt för att stärka lärandet i naturvetenskap och teknik. Ämnesdidaktiska frågor behandlas i sitt sammanhang.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och reflektera över grundläggande kroppsprocesser, hälsofrämjande livsstil samt sexualitet, samtycke och relationer
2. redogöra för och reflektera över vad värme och gaser är och relatera det till hållbar utveckling
3. redogöra för och reflektera över tekniska system och konstruktioner som finns i närmiljön
4. undersöka och analysera in- och utflöden av vatten, mat och energi samt kunna argumentera för medvetna val kring energi, hållbarhets- och hälsofrågor.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, exkursion, laborationer och praktiskt arbete, seminarier, självstudier samt av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

I kursen ingår två obligatoriska seminarier och praktiska moment.

Prov 1: Gestaltning och digital presentation (Design and Digital Presentation), 6 hp.

I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 5.

Prov 3: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på två av kursens tre prov

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020). Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6. Gleerups. Kap. 2–4, 6. (106 s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Nilsson, Karin & Sallnäs, Dora (2024). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken. Metodik för lärare F-6. Gleerups. Kap. 2–3. (148 s)

Helldén, Gustav; Högström, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber. Kap. 3–5, 9. (66 s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2022). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan. Gleerups utbildning. Kap. 2, 4–5. (108 s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi – den gränslösa vetenskapen. (112 s). Tillgänglig på internet.

Rosander, Ulla (2022). Miljö, mat och hälsa: ur ett hållbarhetsperspektiv. Studentlitteratur. Kap. 1, 3–4. (256 s)

Åkerfeldt, Anna; Källander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i grundskolan. Liber. (150 s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.