Termin 1 och 2 avklarade inom programmet Mångfaldsstudier (SGMGF)

Inget huvudområde.

Kursen syftar till att utveckla och fördjupa de kritiska arbets- och organisationsvetenskapliga perspektiven på utbildningsprogrammet och möjliggöra för studenterna att träna sitt kritiska förhållningssätt i relation till arbets- och samhällslivets ideologier, strukturer och maktordningar – och dess sociala effekter för olika individer och samhällsgrupper. Kursens centrala moment utgörs dels av grundläggande organisationsteoretiska perspektiv på individer och grupper i arbetslivet, dels av olika perspektiv på chefs- och ledarskap och förändringsarbete inom arbetslivets organisering och organisationer.

Kursen behandlar arbetslivets förändringsprocesser ur olika kritiska och teoretiska perspektiv. Särskilt fokus riktas här mot frågor om makt och chefs-/ledarskap respektive mångfald, intersektionalitet och genus/kön. I anslutning till dessa teorier behandlas vidare även företeelser som nyliberalism och New Public Management liksom olika former av styrning och utvecklings- och förändringsarbete i arbetsorganisationer.

Efter genomgången delkurs ska studenten:

1. Visa fördjupad och kritiskt reflekterande kunskap om och kunna diskutera arbetslivets ideologier, organisationer, strukturer och maktordningar – och dess sociala effekter för olika individer och samhällsgrupper
2. Visa fördjupad och kritiskt reflekterande kunskap om och kunna diskutera och jämföra chefs-/ledarskap, mångfaldsfrågor, intersektionalitetsaspekter och frågor om genus/kön i arbetslivets organisationer ur olika teoretiska perspektiv
3. Visa fördjupad och kritiskt reflekterande kunskap om och resonera kring innebörderna i och effekterna av centrala företeelser som nyliberalism, New Public Management och olika former av styrning och utvecklings-/förändringsarbete i arbetslivets organisationer
4. Visa förmåga att självständigt och kritiskt granska, analysera, jämföra och resonera kring olika arbetsorganisationer inom näringslivet, offentlig sektor och ideella branscher i relation till frågor om makt och mångfald

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva identifiera, formulera, diskutera och utarbeta relevanta problemställningar och ställningstaganden.

Examinationen sker genom

• en individuell hemtentamen på 7 hp. Examinerar lärandemål 1, 2, 3
• tre individuella inlämnings-/seminarieuppgifter á 1 hp vardera. Examinerar lärandemål 1, 2, 3, 4
• en individuell skriftlig fördjupningsuppgift på 5hp som presenteras på ett seminarium. Examinerar lärandemål 1, 2, 3, 4

• Allvin, Michael et al, Gränslöst arbete. Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (Malmö: Liber, 2006), 188 s.
• Alvesson, Mats & Stefan Sveningsson,Ledarskap (Malmö: Liber, 2010), 128 s.
• Lindqvist, Beatriz & Mats Lindqvist,När kunden är kung. Effekter av en transnationell ekonomi (Umeå: Borea, 2008), 279 s.
• Lundberg, Victor, ”’Vad händer när chefen är bög?’ Om ledarskapsmytologier och maskulin förförelse i neoliberal svensk chefsdiskurs, 1995-2015”, i Ulrika Holgersson & Helena Tolvhed (red.),Plats för makt. En vänbok till Monika Edgren (Göteborg: Makadam Förlag, 2018), s. 87-107
• Mlekov, Katarina & Gill Widell,  Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen?  (Lund: Studentlitteratur, 2013), 283 s.
• Schierup, Carl-Ulrik, ”Den sociala exkluderingen i Sverige. Migration, arbetsmarknad och välfärdsstat i förändring” (SOU 2006:59,Arbetslivets (o)synliga murar, Elektronisk resurs) s. 35-99
• Wahl, Anna et al,Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön (Lund: Studentlitteratur, 2018), 356 s.
• Wahl, Asbjörn ”The Shift in the Balance of Power”, i Asbjörn Wahl (ed.),The Rise and Fall of the Welfare State (London: Pluto Press, 2011), Ebok, s. 66- 92
• Wahl, Asbjörn ”The Brutalization of Work”, i Asbjörn Wahl (ed.),The Rise and Fall of the Welfare State (London: Pluto Press, 2011), E-bok, s. 126-158
• Wilson, Fiona,Organisation, arbete och ledning: en kritisk introduktion (Stockholm: Liber, 2017), 458 s.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 100 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.