Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SY241G Vägledningens teori och metod (genomgången)Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kurs inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen.

Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig kunskaper om vetenskaplig metod och teori. Kursen syftar också till att studenterna skall vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande för att kunna genomföra ett examensarbete med inriktning mot studie- och yrkesvägledning som bygger på vetenskaplig grund.

I kursen behandlas och diskuteras olika vetenskapsteoretiska ansatser. Dessutom behandlas olika forskningsmetodiska arbetssätt och dess olika användningsområden. I kursen ingår en bred översikt över det aktuella forskningsläget inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Särskild vikt läggs vid analys och kritisk granskning av vetenskapliga rapporter inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Olika forskningsmetoder problematiseras och val av metod görs grundat i problemområdet. Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en professionell utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter genomgången kurs skall studenten

• kunna diskutera och förstå innebörden av olika empiriska och teoretiska ansatser
• kunna applicera olika teoretiska perspektiv på sitt undersökningsområde
• kunna diskutera vetenskaplig metodik, kunna förstå skillnaderna mellan olika forskningsmetoder samt kunna välja undersökningsmetod/er med relevans för problemområdet
• kunna välja och formulera ett problemområde med anknytning till och relevans för studie- och yrkesvägledning
• kunna hantera etiska överväganden i samband med undersökningar
• visa förmåga att identifiera och beskriva sitt lärande och sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde

Arbetsformerna som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med studenter och kursledare.

De moment på schemat som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid starten.

Examination sker dels i form av en muntlig och skriftlig analys av ett vetenskapligt arbete dels i form av en särskild skriftlig tentamen. Vid bedömningen beaktas språkbehandling, struktur och presentationsform vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

För betyget VG krävs att studenten visar att hon/han har ett självständigt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller.

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 2015. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. (275 s.)

Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. 2024. Vetenskapsteori: Grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (251 s.)

Bimrose, Jenny & Brown, Alan. 2015. Forskning om studie- och yrkesvägledning. I Anders Lovén (red.). Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur, 49-62. (14 s.)

Christensen, Gerd & Søgaard Larsen, Michael. 2011. Evidence on Guidance and Counseling. Copenhagen: Danish Clearinghouse for Educational Research. Tillgänglig på Internet: http://edu.au.dk/fileadmin/www.dpu.dk/aboutdpu/clearinghouse/UK_viden_om_vejledning.pdf (29 s.)

Ejlertsson, Göran. 2019. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. (176 s.)

Fekjær, Silje Bringsrud. 2016. Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups. (96 s.)

Harling, Martin. 2017. Välja vara: en studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089139/FULLTEXT01.pdf (127 s.)

Hooley, Tristram. 2014. The evidence base on lifelong guidance: A guide to key findings for effective policy and practice. ELPGN Tools no. 3. Tillgänglig på Internet: http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/english/elgpn-tools-no-3.-the-evidence-base-on-lifelong-guidance/ (76 s.)

Kullberg, Christian & Brunnberg, Elinor. 2007. Vinjetter som verktyg i studier a välfärdsstatens professioner: exemplet socialt arbete. I Brunnberg, Elinor & Cedersund, Elisabet (red). Välfärdspolitik i praktiken: Om perspektiv och metoder i forskning. Aarhus: Aarhus University Press, 175-195. (21 s.)

Lindblad, Michael. 2016. "De förstod aldrig min historia": Unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete. Diss. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig på internet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:927700/FULLTEXT02 (200 s.)

Olofsson, Jonas, Lovén, Anders & Deliér, Erik. 2017. Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen – en bakgrund och tre fallstudier. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24012/Styrning%20och%20organisation.pdf?sequence=2 (40 s.)

Plant, P., Vilhjalmsdottir, G., Dofradottir, A.G., Kjartansdottir, G.B., Lovén, A., Jessing, C.T., Haug, E.H., Koivunen, M.,Vuorinen, R. and Mjörnheden, T. 2011. Voice of users: Promoting quality of guidance for adults in the Nordic countries. Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL). Tillgänglig på Internet: https://www.uhr.se/globalassets/syv/webbibliotek/metoder-och-begrepp/voice_of_users.pdf (Läs sid 1-29 och 78-114) (66 s.)

Rienecker, Lotte. 2016. Problemformulering. Malmö: Liber. (64 s.)

Sundelin, Åsa. 2015. Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf (264 s.)

Söderberg, Elisabet. 2014. Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:757865/FULLTEXT03.pdf (271 s.)

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.