Grundnivå
- Yrkesexamen för undervisningsyrken, eller
- Annan utbildning och erfarenhet som tex Studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, kurator eller sjuksköterska samt pågående anställning inom skolväsendet.
Inget huvudområde
Inget huvudområde
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och kompetens för skolans ledarskap gällande såväl det pedagogiska ledarskapet som skolans styrning och regelverk.
Kursen fokuserar på teorier om ledarskap inom och utanför skolans organisation nationellt och internationellt. Det offentliga ledarskapets komplexitet lyfts fram. Vad som styr skolan och dess konsekvenser för ledarskapet är en viktig del av kursen. Vidare fokuserar kursen på innebörden av förändringsarbete och på gruppsykologi.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för skolans styrning och uppdrag enligt styrdokumenten
- förklara teorier kring ledarskap och förändringsarbete och knyta dessa till ett eget tänkt ledarskap
- analysera och reflektera kring skolledarrollen och de utmaningar som ligger i denna
Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar, individuellt arbete och självständiga studier mellan utbildningstillfällena.
Obligatoriska moment delges vid kursstart.
Examinationen utgörs av ett case/scenario, där studentens förmåga att analysera och reflektera kring skolledarrollen och dess utmaningar, kopplad till den egna personens förutsättningar och i enlighet med kursens lärandemål, bedöms i en muntlig och skriftlig presentation.
Litteraturgenomgångar och seminarier som hålls av studenterna, utgör underlag för genomförandet av examinationsuppgiften.
Ahlström, Björn, Berg, Gunnar, Håkansson Lindqvist, Marcia, Sundh, Frank. (red.) (2021). Att jobba som rektor – om rektorer som professionella yrkesutövare. Lund: Studentlitteratur. (280 s)
Ahrenfelt, Bo. (2013)Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. (338 s.)
Hargreaves, Andy och Fink, Dean (2008)Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)
Gyllander Torkildsen, Lisbeth; Nehez, Jaana (2020). Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (150 s)
Hirsh, Åsa., & Olin, Anette. (Red.). (2020). Skolutveckling i teori och praktik. Malmö: Gleerups.(265 s)
Höög, Jonas. & Johansson, Olof. (red.) (2011). Struktur, kultur,ledarskap. Lund: Studentlitteratur. (187 s)
Lind Nilsson, Irene och Gustafsson, Lisbeth. (2006) Ledarskapets inre och yttre resa. Lund: Studentlitteratur. (120 s.)
Rapp, Stephan (2021). Att leda elevers kunskapsutveckling: styrkedjan och det pedagogiska ledarskapet. Malmö: Gleerups. (191 s)
Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus., red. (2016),Upplyftande ledarskap i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur. (154 s)
Scherp, Hans-Åke (2013). Lärandebaserad skolutveckling: lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur. (100 s)
Söderström, Åsa. (2017). Etiska perspektiv på skolledares arbete. Lund: Studentlitteratur. (80 s)
Dessutom ingår aktuella styrdokument gällande skolväsendet som t.ex läroplaner, skollag och allmänna råd.
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Genus, migration och etnicitet diskuteras utifrån olika ledarskapssituationer. Den löpande
tillämpningen i basgrupp av kursens innehåll samt att respondera på varandras examinationsarbete som kritisk vän är en del av bearbetningen av dessa perspektiv.
Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska deltagarna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en deltagaren har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta deltagaren genomföra prov på ett alternativt sätt.