Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS720C Svenska som andraspråk och lärande: Interkulturalitet, flerspråkighet och ämnesrelaterat skolspråk (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa och vidareutveckla kunskaper om språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig forskning i relation till undervisning och kunskapsutveckling i och på ett andraspråk. Kursen syftar vidare till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om forsknings- och utvecklingsarbete ur ett andraspråksperspektiv samt utveckla kunskaper om skönlitteratur och dess betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling.

Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling - 7 - hp

Delkursen behandlar forskning om undervisning och kunskapsutveckling i och på ett andraspråk för ungdomar och vuxna. Forskningslitteratur granskas, analyseras och diskuteras, och särskild tonvikt läggs på forskning om klassrumssamtal och pedagogisk kommunikation som resurser i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum. Även aktionsforskning och andra praktikutvecklande forskningsinriktningar inom området diskuteras. Vikten av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och kunskapsutvecklande processer uppmärksammas. I delkursen ingår ett mindre projektarbete med fokus på språkliga dimensioner.

Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning - 8 - hp

Delkursen behandlar främst skönlitteratur men även andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang samt hur litteratur kan relateras till existentiella frågor och till föreställningar om kulturell och nationell identitet. Litteraturens plats i dagens skola behandlas utifrån litteraturdidaktisk forskning. Den lästa litteraturen diskuteras i förhållande till klass, genus och etnicitetsperspektiv. Delkursen ger en orientering i litteratur- och filmanalys och teoretiska perspektiv på vad som händer i mötet mellan text och läsare. Bedömningsfrågor av litterär kompetens utifrån styrdokument diskuteras. Dessutom diskuteras kanonbegreppet och hur en traditionell litteraturkanon har sett ut i den svenska skolan.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling - 7 - hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera forskning om undervisning i och på andraspråket för ungdomar och vuxna
2. analysera och diskutera vetenskapliga problemställningar knutna till undervisning i och på andraspråket
3. identifiera och beskriva ett forsknings- och utvecklingsområde med inriktning på språk- och kunskapsutvecklande arbete
4. välja och formulera frågeställningar inom det identifierade området
5. motivera och redogöra för ett lämpligt teoretiskt, metodiskt och analytiskt angreppssätt för det valda området

Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning - 8 - hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. motivera val av texter och redogöra för exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med skönlitteratur som utgångspunkt i en språkligt och kulturellt heterogen skola
2. resonera om hur litteratur från olika tider och kulturer gestaltar mänskliga erfarenheter och livsfrågor
3. presentera, analysera och diskutera samtidslitteratur utifrån klass, genus och etnicitetsperspektiv
4. använda såväl litteraturvetenskapliga termer som receptionsteoretiska kunskaper för att analysera skönlitterär text och film
5. diskutera och problematisera frågor om litterär kompetens och kanon baserad på litteraturdidaktisk teori och forskning samt bedömning av elevers litterära kompetens utifrån styrdokument

Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling - 7 - hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning - 8 - hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling - 7 - hp

Examinationen består av följande delar:
I ett muntligt seminarium med skriftligt underlag examineras lärandemål 1 och 2.

I ett skriftligt paper presenteras en projektplan, som diskuteras under ett muntligt seminarium (examination av lärandemål 3, 4 och 5).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning - 8 - hp

Examination:
Muntlig presentation i seminarium samt inlämning av skriftligt PM. I detta prov examineras alla lärandemål.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Språkliga perspektiv på undervisning och kunskapsutveckling

Gynne, Annaliina (2019). ‘English or Swedish please, no Dari!’ – (trans)languaging and language policing in upper secondary school’s language introduction programme in Sweden,Classroom Discourse, 10(3-4), s. 347-368 (21 s). Tillgänglig via Internet.

Norlund Shaswar, Annika & Wedin, Åsa (2019). Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants. Apples - Journal of Applied Language Studies, 13(3), 17-34 (17 s). Tillgänglig via Internet.

Nygård Larsson, Pia (2018). “We’re talking about mobility”: Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. Linguistics and Education, 48, s. 61-75 (14 s). Tillgänglig via Internet.

Nygård Larsson, Pia (2019). Semantiska vågor i klassrumsinteraktion – språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning. Läslyftet. Lärportalen, Skolverket (11 s). Tillgänglig via Internet.

Sundqvist, Pia, Erica Sandlund, Marie Källkvist, Kent Fredholm & Maria Dahlberg (2019). Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning: ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever. I: Klassrumsforskning och språk(ande). Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018, s. 19-41 (22 s). Tillgänglig via Internet.

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Avhandling. Malmö universitet, s. 17-69 (52 s). Tillgänglig via Internet.

Walldén, Robert (2020). Att lära om och genom metaforer: litteraturarbete med vuxna andraspråksinlärare. Utbildning & Lärande (16 s). Tillgänglig via Internet.

Wedin, Åsa (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang,  Nordand 1 , s. 45–61 (16 s). Tillgänglig via Internet.

Wedin, Åsa & Norlund Shaswar, Annika (2019). Whole class interaction in the adult L2-classroom: the case of Swedish for immigrants.  Apples – Journal of Applied Language Studies,  13(2), 45-63 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Valbara forskningsartiklar och avhandlingar tillkommer.

Skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2017). Mångkulturell barn och ungdomslitteratur. Studentlitteratur s. 51 – 106, 127–144 (72 s.)

Andersson, Peter m fl. (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, s. 33 -71, 237-304 (105 s). Tillgänglig via Internet.

Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)

Bergsten, Staffan & Lars Ellerström (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Studentlitteratur. Kap. 3, 4, 10. (46 s.)

Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra. Om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. Läses enligt lärarens anvisningar (ca 50 s). Tillgänglig via Internet.

Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Studentlitteratur. Kap. 1,3, 5, 7. ( 90 s.)

Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur. Kap. 1 - 4, 7. (102 s.)

Thoms, Joshua (2014). An Ecological View of Whole-Class Discussions in a Second Language Literature Classroom: Teacher Reformulations as Affordances for Learning. The Modern Language Journal, Vol. 98, No. 3 (Fall 2014), s. 724-741

Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande utbildning. I: Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 24, no 3-4, s. 35-60.

En gemensam roman och två valbara samt några kortare texter (artiklar, fanfiction-texter, dikter, låttexter).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.