Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: ST120S Offentlig administration (godkänd) ST110S Politisk organisation och styrning (godkänd)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om och förståelse för politikens och förvaltningens internationella dimension. I detta ingår förmågan att självständigt och kritiskt analysera komplexa politiska processer utifrån teorier och modeller om hur politikens olika nivåer samverkar och interagerar.

Delkursen behandlar välfärdsstaterna i olika länder i en internationell kontext. Särskild tonvikt läggs vid teoretiska ramverk för hur man kan analysera och jämföra välfärdspolitik, policyprocesser och statens förmåga att lösa välfärdsproblem. Vi börjar med att studera och jämföra grundläggande typer av demokratiska välfärdsstater, hur de vuxit fram och vilka tankegångar och principer som ligger bakom. Vi går sedan vidare till utvecklingsländerna och statens kapacitet. Måste ett land ha en fungerande stat för att kunna organisera välfärd åt medborgarna?

Internationella organisationer spelar en avgörande roll inom internationell politik, men också för den politiska utvecklingen inom länder. Delkursen ger en introduktion till grundläggande teoretiska begrepp inom forskningen om de internationella organisationernas förvaltning, men inriktar sig sedan på konkreta globala problem och vilken roll som olika typer av internationella organisationer kan spela för att lösa dessa.

Delkursen fokuserar på staden som politiskt fält och på hur stadens politik utformas i samspel med andra städer i en global kontext.

Delkursen ger kunskap om den Europeiska unionens institutioner, historiska utveckling och betydelse för medlemsstaternas politik. Delkursen fokuserar på konkreta beslutsprocesser där specifika frågor följs från initiering fram till implementering och efterkontroll.

Kursen är indelad i fyra delkurser som har följande lärandemål.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

- redogöra för och använda sig av grundläggande begrepp och typologier inom forskningen om välfärdsstater och välfärdspolitik

- redogöra för olika typer av politiska, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer som påverkar utformningen av välfärdspolicy

- analysera och diskutera statens kapacitet att lösa välfärdsproblem

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

- visa grundläggande kunskaper om hur några av de viktigaste internationella organisationerna fungerar och om deras historiska utveckling

- förklara grundläggande begrepp och teorier inom forskningsområdet internationella organisationer som byråkratier

- använda sig av dessa begrepp och teorier för att kritiskt diskutera de internationella organisationernas försök att lösa olika globala problem och utmaningar

- urskilja och diskutera vilka antaganden som ligger till grund för olika teorier inom forskningsområdet internationella organisationers förvaltning

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

- redogöra för staden som politiskt fält

- förklara och applicera begrepp och teorier inom forskningsområdet policyspridning

- analysera städers policyarbete och policyutveckling utifrån ett globaliseringsperspektiv

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

- visa kunskap om Europeiska unionens institutionella struktur

- redogöra för Europeiska unionens beslutsprocesser

- analysera Europeiska unionens betydelse för medlemsstaternas politik

Ett övergripande lärandemål för kursen som helhet är att studenten ska visa förmåga att skriva strukturerade och välformulerade texter med korrekta referenser.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och självständiga arbeten i grupp där studenterna förväntas att själva identifiera, formulera, diskutera och utarbeta relevanta problemställningar och ställningstaganden. Undervisningen sker med återkommande medverkan av praktiker.

Delkurs 1: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)

Delkurs 2: Portfolio bestående av löpande examination och en salstentamen (7,5 hp)

Delkurs 3: Portfolio bestående av en gruppbaserad analysuppgift (7,5 hp)

Delkurs 4: Portfolio bestående av löpande examination och en hemtentamen (7,5 hp)

När ovanstående kriterier uppfylls på ett tillfredsställande sätt ges betyget godkänt.

Betygsbedömning: Delkurserna 1, 2, 3 och 4 bedöms med betygen väl godkänt, godkänt eller underkänt. För att helkursbetyget ska bli väl godkänt krävs betyget väl godkänt på minst tre av delkurserna.

Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid den ordinarie examinationen. När det gäller seminarier, gruppövningar och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga eller muntliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan annat material tillkomma om maximalt 200 sidor.

Alla studenter ges vid kursens slut möjlighet att kommentera kursen skriftligt. Resultatet av utvärderingen sammanställs och återrapporteras till studenterna. Därutöver förekommer möjligheter till muntlig och/eller skriftlig utvärdering av samtliga delkurser. Kursen diskuteras även med studentrepresentanter vid ett eller flera programrådsmöten under terminen.

När kursen inte längre ges har studenten rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen.