Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter samt utifrån kunskap om funktionsnedsättningar. Vidare ska studenten utveckla förmåga att genomföra och utvärdera pedagogiskt utredningsarbete med särskilt fokus på barns och elevers språk- och kommunikationsutveckling Studenten ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom verksamheten.

Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete. Vidare problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas med ett särskilt fokus på barns och elevers språk- och kommunikationsutveckling. Studenten får öva sin analytiska förmåga genom att både utforma och granska pedagogiska utredningar med påföljande handlingsplan/åtgärdsprogram med ett särskilt fokus på barns och elevers språk- och kommunikationsutveckling samt genom att utifrån ett organisationsperspektiv föreslå ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ur ett jämställdhetsperspektiv behandlas och problematiseras Skolverkets statistik över skillnader när det gäller antalet åtgärdsprogram för respektive pojkar och flickor i behov av stöd. I kursen behandlas även vetenskaplig analys i forskningsprocessen genom att studenten identifierar mönster och kategorier. Vidare tar kursen upp, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Fältstudier ingår i kursen.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstart.

Det första och det andra lärandemålet examineras muntligt och det tredje och fjärde lärandemålet examineras skriftligt.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (192 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola –barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (264 s.)

Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Hallin, Anna Eva & Reuterskiöld, Christina (2021). Förskolepocket: Värt att veta om språkstörning. Stockholm: Liber. (84 s.)

Hejlskov Elvén, Bo & Edfelt, David (2017). Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande. Stockholm: Natur & Kultur. (207 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö: Gleerups. (280 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas, & Säljö, Roger (red.) (2020). Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning. (290 s).

Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021) Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36. 1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).

Roos, Helena & Lindfors, Maria & Annette Bagger (2020) Educational settings in relation to special educational needs in mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 25(3-4), 95–113 (18 s.). Tillgänglig via internet.

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning, 4 uppl: Att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning. (159 s.)

Skolverket (2019) Forskning för skolan; Hälsa för lärande – lärande för hälsa. Skolverkets forskningsserie. Tillgänglig via internet. (138 s.)

Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. (320 s.)

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB. (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt minst en vetenskaplig artikel.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.