1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp, eller

2. en yrkesexamen

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper och insikter om språkutveckling och socialisation. Ett annat syfte är att studenten ska få möta och skapa förståelse för några centrala svenskämnesdidaktiska begrepp och grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i skolåren 4-6.

I kursen behandlas språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola. Barns muntliga och skriftliga textproduktion, såväl analog som digital och ur såväl första- som andraspråksperspektiv, behandlas. Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets och skönlitteraturens samt andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential tas i anspråk för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läses olika texter och i dialog med andra tolkar och diskuterar studenten dessa utifrån hur de kan användas i årskurs 4-6.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår tre obligatoriska seminarier. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare.

Prov 1: Gestaltning (Aesthetic form of Expression) 4,5 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1.

Prov 2: Utredande text (Expository Text) 7,5 hp

I detta prov bedöms lärandemål 2, 3, 4 och 5.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget Godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänt på samtliga prov.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Allal, Linda. (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20–34. (15 s.)

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (kap 1, 2, 3 och 5; 100 s.) (Tillgänglig via internet).

Barnbokskatalogen (Kulturrådet). (Tillgänglig via internet).

Broms, Cecilia. (2020). Lyssläsning i relation till läsförståelse-En explorativ studie kring yngre elevers upplevelser av att läsa med öronen med texten framför sig, i jämförelse med att läsa med ögonen. Examensarbete i fördjupningsämnet svenska, Malmö universitet. (Tillgänglig via internet).

Ehrlin, Anna (red.) (2020). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan). Stockholm: Liber. (158 s.)

Ewald, Annette (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (s. 145-300). (Tillgänglig via internet).

Larsson, Åsa & Korsell, Ingela (2014). Nidstången (PAX-serien del 1). Stockholm: Bonnier Carlsen. (142 s.)

Knight, Simon & Mercer, Neil. (2015). The role of exploratory talk in classroom search engine tasks. Technology, Pedagogy and Education, 24, 303-319.

Liberg, Caroline (2010). Elevers läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket. (20 s.) (Tillgänglig via internet).

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. (206 s.)

McLaughlin, Maureen. (2012). Reading comprehension: What every teacher needs to know. The Reading Teacher, 65, 432-440.

Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Solna: Skolforskningsinstitutet. (61 s) (Tillgänglig via internet)

Wedin Åsa. (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet).

Öberg, Helena & Lidström, Kristina (2015). Din tur, Adrian. Stockholm: Mirando. (64 s.)

Österlund, Maria (2008). Kavat men känslosam: den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums Gittan-trilogi. I: Andersson, M. & Druker, E. (red.), Barnlitteraturanalyser. (Lund: Studentlitteratur, s.99-103.

Kursplaner i svenska.

I övrigt ingår litteratur om ca 600 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Undervisningsspråk är svenska men inslag av danska, engelska och norska kan förekomma