Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL231B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i svenska i ett 4-6-perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning för och av varje elevs lärande. Ytterligare ett syfte är att studenten ska tillägna sig kunskaper och en beredskap att möta elever kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras och didaktiseras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1, informationsfilm och tentamen (informative film and examination ) 9 hp

En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en

informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium. I detta prov bedöms lärandemål 1, 2 och 3

En andra del består av en salstentamen. I detta prov bedöms lärandemål 6 och 7

Prov 2, en lektionssekvens och en utredande text (sequence of lessons and expository text) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 4 ,5 och 8.

Provet består av en planering av en lektionssekvens utifrån gällande läroplan och kursplan där språkutveckling och kunskapsområdet identitet, sexualitet och samlevnad integreras. I planen ska bedömning för elevers lärande ingå. Planeringen redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val för att skapa en likvärdig skola.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s i urval)

Frykholm, Clas-Uno (2007) Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.101 – 120. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren ( ca 100 s)

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (169 s)

Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.)Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 319-334 (15 s)

Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (196 s)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 129-147

Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 300 s i urval)

Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011) Stockholm: Skolverket.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen.(2000). Stockholm: Statens skolverk (32 s)

Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=657

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups (s 7-52)

Myrberg, Mats (2007) Läs och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 73-99. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en ny synvända. Pedagogiska magasinet 2/08,s. 43-46 (4 s)

Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste bok: om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront (s 10-142)

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? [Elektronisk resurs] : kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. (2009). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (60 s.)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

I övrigt ingår litteratur om ca 1000 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s, tillkommer

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.