Kursplan våren 2021
Kursplan våren 2021
Benämning
Svenska och lärande: Språkutvecklande läroprocesser och undervisning
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Language Development
Kurskod
SL225B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för grundlärarprogrammet
Fastställandedatum
2020-10-02
Gäller från
2021-01-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och avser undervisning i ämnet svenska.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i svenska i ett F-3 – perspektiv. Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen och språkutvecklande lärprocesser.
Innehåll
Planering och organisation av undervisning och bedömning som en del av undervisningen, bearbetas utifrån didaktisk teori, läroplansteori och teorier om kunskap och lärande. Kursen behandlar planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för och analysera olika perspektiv på didaktisk teori och läroplansteori.
- redogöra för och analysera olika teorier om pedagogik och lärande
- analysera olika teoretiska utgångspunkter för läs- och skrivundervisning samt reflektera över hur olika lärandeteorier kommer till uttryck i både analog och digital undervisningspraktik
- redogöra för grundläggande drag i svenska språkets fonologi, stavning, morfologi och syntax
- analysera och ge respons på elevtexter av olika texttyper utifrån grammatiska begrepp och med stöd i didaktiska skrivteorier
- redogör för och analysera hur ämnesdidaktiska val bidrar till elevens språkutvecklande lärprocesser
- särskilja och tolka kännetecken för läs- och skrivsvårigheter och särskilja dessa från andraspråksdrag samt kunna redogöra för hur miljöer för språk-, läs- och skrivutveckling för elever i behov av särskilt stöd kan utformas i svenska och svenska som andraspråk
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår obligatoriska seminarier. Frånvaro innebär en uppgift på plats vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska seminariet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1, Informationsfilm och seminarium (Informative film and Seminar) 4 hp
I detta prov bedöms lärandemål 3.
Prov 2, Utredande text (Expository text) 6 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1,2 och 6.
Prov 3, Skriftlig salstentamen (Written Examination ) 5 hp
I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 7.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 2 samt på Prov 1 eller 3.
Den muntliga presentationen/Muntliga presentationer kräver god språkbehandling, disposition och presentationsform. Den skriftliga texten kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bunar, Nihad (2020) Utbildning och mångkulturalitet det globala samhället. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (15 s)
Dysthe, Olga (1996). The multivoiced classroom: Interactions of writing and classroom discourse. Written communication, 13(3), 385-425.
Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. Andra upplagan Ingarö: Columbus förlag (c:a 100 sidor, i samråd med kursledaren).
Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (s 101 – 120) ( 20 s).
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4. upppdaterad uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (ca 275 s).
Holmberg, Per (2019). Grammatik i ett funktionellt perspektiv. I: Liberg, Caroline & Smidt, Jon. Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (12 s)
Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.), Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. (s 319-334) (15 s).
Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. [reviderad upplaga] Stockholm: Liber (217 s).
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.), Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. (s 129-147) (18 s).
Korneliussen, Niviaq (2018). Homo sapienne. Stockholm: Leopard (152 s)
Kåreland, Lena (red) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-152) (125 s).
Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s 25 – 44) (19 s).
Liberg, Caroline & Nordlund, Anna (2019). Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår. Nordic Journal of Literacy Research. Vol 5. No.2 2019, pp 120-139 (19 s)
Liberg, Caroline (2020). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (20 s)
Liberg, Caroline & Säljö, Roger (2020). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (23 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (168 s).
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (67 s).
Lundgren, Ulf P. (2020). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (83 s)
Lundin, Katarina (2019). Språkets byggstenar grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB (150 s).
Skantz Åberg, Eva (2018). Children's collaborative technology-mediated storymaking: intructional challenges in early childhood education. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. (Tillgänglig via ingernet)
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. [Solna]: Skolforskningsinstitutet. (61 s) (Tillgänglig via internet)
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket (66 s). (Tillgänglig via internet)
Skolverket (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket. (Tillgänglig via internet)
Skolverket (2020). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket (Tillgänglig via internet)
Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (61 s)
Wahlström, Ninni (2016). A third wave of European education policy: Transnational and national conceptions of knowledge in Swedish Curricula. European Educational Research Journal, 15(3), 298-313.
Wernersson, Inga (2020) Genusordning och utbildning) —förr och nu. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. [Femte utgåvan]. Stockholm: Natur och Kultur. (22 s)
Westman, Maria (2019). Bedömning i och av svenska. I: Liberg, Caroline & Smidt, Jon. Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (11 s)
I övrigt ingår litteratur som väljs i samråd med kursledaren.
Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s., tillkommer
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).