Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i svenska i ett F-3 – perspektiv.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium. I detta prov bedöms lärandemål 2, 3 och 4

En andra del består av en salstentamen. I detta prov bedöms lärandemål 6, 7 och 8

I detta prov bedöms lärandemål 1, 5 och 9. Provet består av en planering av en lektionssekvens utifrån gällande läroplan och kursplan där språkutveckling och ett ämnesinnehåll integreras. I planen ska bedömning för elevers lärande ingå. Planeringen redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val för att skapa en likvärdig skola.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s/250 i urval)

Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.101 – 120. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887 (19 s)

F-3: Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. (2014). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3329 (65 s)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (ca 100/200 s.)

I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (2006). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 (66 s)

Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 319-334 (15 s)

Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (196 s)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011). Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 129-147 (18 s)

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2666 (133 s)

Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 (77 s)

Kåreland, Lena (red) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-152) (125 s)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (67 s)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 5, 6, 8, 9, 13, 14 och 17. (83+59+22+21+21+19+35) (260 s)

Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen.(2000). Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på http:www.skolverket.se/publikationer?id=657 (31 s)

Myrberg, Mats (2007). Läs och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 73-99. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887 (26 s)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en ny synvända. Pedagogiska magasinet. 2/08,s. 43-46 (4 s)

Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11. (2012). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2474 (85 s)

Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. (2011). Stockholm: Skolverket (44 s)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål I övrigt ingår litteratur som väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s., tillkommer

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).