För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF131B och SF141B skall vara godkända.

Syftet med kursen är att studenten tillägnar sig kunskaper om funktionshinderforskning och sociala teorier inom det samhällsvetenskapliga området.

Kursen består av två delkurser.

Delkursen behandlar svensk och internationell funktionshinderforskning, betydelsen av ålder, kön, klass, etnicitet och sexualitet vid funktionsnedsättning, samt användandet av mikro-, meso- och makronivåer i analyser av funktionshinderdiskursen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för funktionshinderforskningen i Sverige, och dess internationella influenser,

2. diskutera särskilda behov av ytterligare kunskap inom området för Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, och

3. kritiskt granska begrepp och företeelser inom funktionshinderdiskursen på mikro-, meso- och makronivå.

För att uppnå lärandemål 1-3 deltar studenten i undervisning i form av föreläsningar, enskilda studier, diskussioner och övningar vid seminarier, samt genom en enskild skriftlig uppgift . Vid föreläsningarna inhämtar studenten kunskap om funktionshinderforskningen i Sverige och dess internationella influenser, behov av ytterligare kunskap inom området för Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, samt användandet av mikro-, meso- och makronivåer i analyser av funktionshinderdiskursen. Studenten behandlar lärandemål 1-3 vid tre seminarium som tar upp frågeställningar rörande svensk och internationell funktionshinderforskning, samt företeelser inom funktionshinderdiskursen på mikro-, meso-, och makronivåerna. Då deltagande i seminarierna bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Under seminarierna sker en formativ bedömning av studentens kunskaper avseende funktionshinderforskning (lärandemål 1), behov av ytterligare kunskap inom området för Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap (lärandemål 2) samt de ovan nämnda analyserna på mikro-, meso- och makronivåerna (lärandemål 3). I den enskilda skriftliga uppgiften examineras lärandemål 1-3.

Vid den avslutande enskilda skriftliga uppgiften sker en individuell bedömning av om studenten uppnått lärandemål 1-3. Fokus för bedömningen ligger på att kunna redogöra för funktionshinderforskningen i Sverige, dess internationella influenser, samt behov av ytterligare kunskap inom området för Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, och att kritiskt kunna granska begrepp och företeelser inom funktionshinderdiskursen på mikro-, meso- och makronivå. Seminarierna och den enskilda skriftliga uppgiften utgör sammantaget underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För att bli godkänd på delkurs 1 krävs minst betyget godkänt på kursens samtliga obligatoriska moment och den skriftliga inlämningsuppgiften. För att erhålla betyget väl godkänd på delkurs 1 krävs betyget godkänt på kursens obligatoriska moment, samt väl godkänd på den enskilda skriftliga inlämningsuppgiften.

I delkursen behandlas sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier ur ett funktionshinderperspektiv.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. analysera frågeställningar som rör funktionshindrade personers integritet och självbestämmande och deras situation i samhället med utgångspunkt från samhällsvetenskapliga teorier,

2. analysera teoretiska aspekter på brukarinflytande och brukarmedverkan,

3. kritiskt granska aspekter rörande ålder, kön, klass, etnicitet och sexualitet vid funktionsnedsättning ur ett intersektionellt perspektiv, och

4. kritiskt granska egna värderingar och förhållningssätt av central betydelse för det socialpedagogiska arbetets praktik samt hur den egna sociala positionen kan vara en resurs.

För att uppnå lärandemål 1-3 deltar studenten i undervisning i form av föreläsningar, enskilda studier, diskussioner och övningar vid obligatoriska seminarier samt genom en enskild skriftlig uppgift. Vid föreläsningarna inhämtar studenten kunskap om sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier och med hjälp av dessa analyseras frågeställningar som rör funktionshindrade personers integritet, självbestämmande, och situation i samhället samt brukarinflytande och brukarmedverkan. Därtill erhåller studenten kunskap om betydelsen av ålder, kön, klass, sexualitet och etnicitet vid funktionsnedsättning ur ett intersektionellt perspektiv. Vid två obligatoriska seminarier behandlas lärandemål 1 och 2 fortlöpande i relation till de olika samhällsvetenskapliga teorier som har tagits upp vid föreläsningarna. Vid ett tredje obligatoriskt seminarium behandlas funktionsnedsättning ur ett intersektionellt perspektiv. Då deltagande i seminarierna bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska. Under seminarierna sker en formativ bedömning av studentens kunskaper avseende sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier, samt studentens färdighet i att använda dessa teorier för att analysera frågeställningar kring funktionshindrade personers integritet, självbestämmande och samhälleliga situation samt brukarinflytande och brukarmedverkan. I den enskilda skriftliga uppgiften examineras lärandemål 1-3.

Lärandemål 4 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Vid den avslutande enskilda skriftliga uppgiften sker en individuell bedömning av om studenten uppnått lärandemål 1-3. Fokus för bedömningen ligger på att kunna redogöra för sociala, sociologiska och socialpsykologiska teorier och med hjälp av dessa analysera frågeställningar som rör funktionshindrade personers integritet, självbestämmande, och situation i samhället, teoretiska aspekter på brukarinflytande och brukarmedverkan samt funktionsnedsättning ur ett intersektionellt perspektiv. Seminarierna och den enskilda skriftliga uppgiften utgör sammantaget underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Lärandemål 4 examineras genom aktivt och obligatoriskt deltagande i reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU), där fokus i bedömningen ligger på att kritiskt granska egna värderingar och förhållningssätt i det socialpedagogiska arbetet. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

Den enskilda skriftliga uppgiften samt seminarier och PPU utgör underlag för betyg. För att bli godkänd på delkurs 2 krävs minst betyget godkänt på kursens samtliga obligatoriska moment och skriftliga inlämningsuppgifter. För att erhålla betyget väl godkänd på delkurs 2 krävs betyget godkänt på kursens obligatoriska moment, samt väl godkänd på den enskilda skriftliga inlämningsuppgiften på delkurs 2.

För att blir godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. Fo¨r att erha°lla betyget va¨l godka¨nd pa° hela kursen kra¨vs minst godkänt på delkurs 1 och väl godkänt på delkurs 2.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Campbell F K, (2012) “Stalking ableism: Using disability to expose ‘abled’ narcissism” I Goodley D, Hughes B, & Davis L J, (Red). Disability and social theory: new developments and directions. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 270-286. 17 s.

Ghai A, (2012) “Engaging with disability with postcolonial theory” I Goodley D, Hughes B, & Davis L J, (Red). Disability and social theory: new developments and directions. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 270-286. 17 s.

Lindberg L. (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Stockholm: Hörselskadades Riksförbund. 55 s.

Shakespeare, Tom (2014). Disability Rights and Wrongs Revisited. Second Edition. London & New York: Routlegde. 280 sidor

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story. Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, 18 s.

Apelmo E, (2013) Som vem som helst: kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 41-185, 201-239, 184 s.

Asplund J, (1987) Det sociala livets elementära former, Korpen, Göteborg s.139-178 och 246-265. 59 sidor.

Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber. 228 s.

Garland-Thomson R, (2006) ”Ways of Staring”, Journal of Visual Culture, 5 (2), 173-192. 20 s.

Goffman, E (1990) Stigma: Notes on the management of spoiled identity. Harmondsworth: Penguin Books. 173 s.

Hochschild A R, (2012) The managed heart: commercialization of human feeling, University of California Press, Berkeley. 198 s.

Högström M, (2018) ”What is the Swedish Interpretation of Social Pedagogy. A Literature Review”. Papers of Social Pedagogy, 1 (8), 51-65. 14 sidor.

Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete?: teori, reflektion och praxis (Tredje upplagan.). Malmö: Gleerups. 250 s.

Scheff T, (2013) ”A social/emotional theory of ‘mental illness’”, International Journal of Social Psychiatry, 59 (1), 87-92. 6 s.

Stenberg H, Isenberg B, (Red) (2013) Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier. Stockholm: Liber. 286 s.

Söder M, Hugemark, A (Red) (2016) Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups. 146 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.