Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningsätt rörande kunskaper om professionens ansvar och handlingsutrymme inom socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen diskuteras professionens ansvar gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt. Social dokumentation, sekretess, Lex Sarah och Lex Maria ges särskilt utrymme. Teoretiska perspektiv på ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet presenteras och diskuteras under delkursen. Därtill tydliggörs innebörden och förutsättningarna för ett kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och lärande inom organisationer.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. tillämpa lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt i relation till professionens ansvar,

2. diskutera betydelsen av ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet i ett professionellt socialpedagogiskt arbete,

3. redogöra för innebörden av och förutsättningarna för, kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och,

4. redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsut-veckling inom organisationer.

För att uppnå lärandemålen 1 - 4 bedriver studenterna enskilda studier och deltar i seminarier samt vid föreläsningar. För lärandemål 1 erbjuds studenterna juridikföreläsningar om professionens ansvar gällande lagar och styrdokument. Studenterna deltar vidare i två juridikseminarier i mindre grupper som kräver individuell förberedelse. Under föreläsningarna som rör lärandemål 2 tar studenten del av teoretiska perspektiv på frågor rörande ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet. Vidare problematiseras det socialpedagogiska arbetet inom olika verksamheter utifrån betydelsen av ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet. Studenterna förbereder sig därefter individuellt inför ett seminarium då det ovanstående diskuteras i mindre grupper. Under föreläsningarna som rör lärandemål 3 och 4 tar studenterna del av föreläsningar om dels, innebörden och förutsättningar för ett kunskapsbaserat socialpeda-gogiskt arbete dels, teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsutveckling i organisationer. Möjligheter och begränsningar för kunskapsbaserat arbete belyses och även innebörden av gränsöverskridande möten i profession och organisation. Studenterna förbereder sig därefter individuellt inför ett seminarium där kunskaps-baserat arbete och lärande inom organisationer diskuteras i mindre grupper.

Samtliga seminarier på delkursen är obligatoriska.

Lärandemål 1 bedöms genom en individuell salstentamen och aktivt deltagande vid seminarier. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra korrekta beskrivningar av professionellas ansvar och tillämpa lagar och styrdokument på ett korrekt sätt utifrån ett etiskt förhållningssätt. Lärandemål 2 bedöms genom individuell skriftlig uppgift samt aktivt deltagande i ett seminarium där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra korrekta och relevanta resonemang utifrån ålder, kön, sexualitet, klass, etnicitet. Lärandemål 3 och 4 bedöms genom en individuell skriftlig uppgift samt aktivt deltagande vid ett seminarium där fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och diskutera innebörden av och förutsättningarna för kunskapsbaserat arbete samt lärande och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdets organisationer. Salstentamen, skriftliga uppgifter och seminarier utgör underlag för bedömning. Eventuell frånvaro från obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator. Om inte ett nytt seminarietillfälle kan erbjudas under terminstid kompletteras frånvaro genom skriftlig uppgift. Kriterier för bedömning specificeras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkurs 1 krävs godkänt betyg på salstentamen i juridik, på skriftliga individuella uppgifter och att obligatoriska moment ska vara uppfyllda. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt på skriftliga individuella uppgifter.

Ledning av grupper och grupprocesser till exempel personalhandledning, brukargrupper och anhöriggrupper tränas. Särskild vikt läggs vid den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. Genomgående i delkursen diskuteras etiska aspekter.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. diskutera värdegrunden för olika verksamheter, bemötande och attityder i ett socialpedagogiskt arbete,

2. redogöra för samarbeten mellan personalen, brukaren och dennes anhöriga,

3. redogöra för och analysera grupprocessers betydelse i det professionella yrkesutövandet, samt aktivt deltaga i och leda grupper, och

4. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder.

För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenterna enskilda studier, deltar i seminarier samt vid föreläsningar. Under föreläsningarna som rör lärande-mål 1 problematiseras arbetet med värdegrund för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpedagogiska arbetet. Vid uppföljande seminarium diskuteras det ovanstående i mindre grupper och därefter skriver studenterna individuella arbeten. För lärandemål 2 bedrivs enskilda studier inför seminarier om frågor rörande delaktighet, samarbete och bemötande med gästföreläsare, brukare och yrkesverksamma och studenterna skriver vidare individuella arbeten. Ledning av grupper och grupprocesser enligt lärandemål 3 tränas genom att studenterna parvis genomför en praktisk övning inom en mentorsverksamhet. Genomförandet av och erfarenheterna från den praktiska övningen redovisas sedan muntligt under ett seminarium och studenten skriver en individuell uppgift om grupprocessens betydelse. Under kursens PPU-moment, lärandemål 4, läggs särskild vikt vid reflektion kring den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. I kursens alla moment lyfts etiska aspekter kring det professionella arbetet inom funktionshinderområdet. Deltagande i seminarier samt praktisk övning är obligatoriska moment i delkursen.

Lärandemålen 1 och 2 bedöms genom individuella skriftliga uppgifter. Fokus för bedömning av lärandemål 1 är studentens förmåga att diskutera teoretiska värdegrundsperspektiv på olika metoder, bemötande och attityder i mötet med människor med funktionsnedsättning. Fokus för bedömning av lärandemål 2 är studentens teoretiska förståelse för hur professionella kan bidra till att stärka samarbetet mellan brukare, personal och anhöriga. Lärandemål 3 examineras via en muntlig redovisning, samt via en individuell skriftlig sammanställning. Fokus för bedömningen av den muntliga redovisningen är studentens praktiska insats. Bedömningen av det individuella arbetet fokuserar på studentens förmåga att med utgångspunkt i kurslit-teraturen föra relevanta resonemang gällande grupprocessens betydelse för professionellt arbete. Lärandemål 4 examineras muntligt genom studentens aktiva del-tagande i PPU-grupp där fokus för bedömningen i kursen är att studenten, med egna ord, visar förståelse för olika teoretiska perspektiv på professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet. Skriftliga uppgifter, muntlig framställning utgör underlag för bedömningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkurs 2 krävs godkänt betyg på de individuella skriftliga arbetena, på den muntliga redovisningen, samt att obligatoriska moment ska vara uppfyllda. För betyget väl godkänt krävs därutöver ett väl godkänt betyg på det individuella skriftliga arbetet, godkänt på den muntliga redovisningen, samt att obligatoriska moment ska vara uppfyllda.

För godkänt betyg på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För be-tyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Andersson M, Christensen J, Hillgren P-A, (2017) Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsarbete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning, FoU-dokument 2017:1, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och Stadskontoret, Malmö stad. 29 s.

Avby G, (2018) Att utveckla professionell expertis och lärande. Lund: Studentlitteratur. 179 s.

Barron K, (2002)” Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.

Christensen J, (2016) A critical reflection of Bronfenbrenner’s development ecology model. Problems of Education in the 21st Century. Vol. 69: 22–28. DOI: 10.13140/RG.2.1.2959.7681 6 s.

Elkjaer B, (2021) The learning organization from a pragmatist perspective, vol. 28 No. 1, pp. 59-70, Emerald Publishing Limited

Gunnarsson E, Szebehely M, (2017) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.

Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.

Mattsson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. s. 21-130 samt 213 - 228. 124 s.

Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.

Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 125 s.

SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling. 4s.

SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 100 sidor.

Larsson S, Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86 s.

Olson H, (2018) En mer personlig bok om förändringsarbete: så här tänker jag och gör jag – tror jag. Stockholm. Vulkan förlag. 217 s.

Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2021) (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & kultur.296 s 255 s.

Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. Stockholm. Remus förlag. 165 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 50 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt in-formerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för om-prov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.