Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Socialpedagogiskt arbete i ett verksamhetsperspektiv
Engelsk benämning
Social Pedagogical Work from the Perspective of the Agencies
Kurskod
SF141B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2020-10-27
Gäller från
2021-01-18
Behörighetskrav
Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i programmets fjärde termin.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningsätt rörande kunskaper om professionens ansvar och handlingsutrymme inom socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet.
Innehåll
Kursen består av två delkurser:
Delkurser
1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras professionens ansvar gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt. Social dokumentation, sekretess, Lex Sarah och Lex Maria ges särskilt ut-rymme. Teoretiska perspektiv på ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet presenteras och diskuteras vidare under delkursen. Därtill tydliggörs innebörden och förutsättningarna för ett kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och lärande inom organisationer.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. tillämpa lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt i relation till profession-ens ansvar,
2. diskutera betydelsen av ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet i det professionella soci-alpedagogiska arbetet,
3. redogöra för innebörden av och förutsättningarna för, kunskapsbaserat socialpedagogiskt arbete och,
4. redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsutveckling inom organisationer.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen 1- 4 bedriver studenterna enskilda studier och deltar i seminarier samt vid föreläsningar. För lärandemål 1 erbjuds studenterna juridikföreläsningar om pro-fessionens ansvar gällande lagar och styrdokument. Studenterna deltar vidare i två juridik-seminarier i mindre grupper som kräver individuell förberedelse. Under föreläsningarna som rör lärandemål 2 tar studenten del av teoretiska perspektiv på frågor rörande ålder, kön, sex-ualitet, klass och etnicitet. Vidare problematiseras det socialpedagogiska arbetet inom olika verksamheter utifrån betydelsen av ålder, kön, sexualitet, klass och etnicitet. Studenterna förbereder sig därefter individuellt inför ett seminarium då det ovanstående diskuteras i mindre grupper. Under föreläsningarna som rör lärandemål 3 och 4 tar studenterna del av föreläsningar om dels, innebörden och förutsättningar för ett kunskapsbaserat socialpedago-giskt arbete dels, teoretiska perspektiv på lärande och verksamhetsutveckling i organisation-er. Möjligheter och begränsningar för kunskapsbaserat arbete belyses och även innebörden av gränsöverskridande möten i profession och organisation. Studenterna förbereder sig däref-ter individuellt inför ett seminarium där kunskapsbaserat arbete och lärande inom organisationer diskuteras i mindre grupper.
Samtliga seminarier på delkursen är obligatoriska. Eventuell frånvaro från obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator. Om inte ett nytt seminarietillfälle kan erbjudas under terminstid kompenseras frånvaro genom skriftlig uppgift.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 bedöms genom en individuell salstentamen och aktivt deltagande vid seminarier. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra korrekta beskrivningar av pro-fessionellas ansvar och tillämpa lagar och styrdokument på ett korrekt sätt utifrån ett etiskt förhållningssätt. Lärandemål 2 bedöms genom individuell skriftlig uppgift samt aktivt delta-gande i ett seminarium där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra korrekta och relevanta resonemang utifrån ålder, kön, sexualitet, klass, etnicitet. Lärandemål 3 och 4 bedöms genom en individuell skriftlig uppgift samt aktivt deltagande vid ett seminarium där fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och diskutera innebörden av och förutsättningarna för kunskapsbaserat arbete samt lärande och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdets organisationer. Salstentamen, skriftliga uppgifter och seminarier utgör underlag för bedömning. Kriterier för bedömning specificeras i studiehandledningen.
För att bli godkänd på delkurs 1 krävs betyget godkänt på salstentamen i juridik samt även skriftliga individuella uppgifter och seminarier. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på skriftliga individuella uppgifter, godkänt på samtliga seminarier samt godkänt på salstentamen i juridik.
2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Delkursens innehåll
Ledning av grupper och grupprocesser t ex personalhandledning, brukargrupper och anhörig-grupper tränas. Särskild vikt läggs vid den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. Genomgående i delkur-sen diskuteras etiska aspekter.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. diskutera värdegrunden för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpeda-gogiska arbetet,
2. redogöra för hur samarbetet mellan personalen, brukaren och dennes anhöriga kan stärkas,
3. redogöra för och analysera grupprocessers betydelse i det professionella yrkesutövandet, samt aktivt deltaga i och leda grupper, och
4. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med männi-skor med funktionshinder.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenterna enskilda studier, deltar i se-minarier samt vid föreläsningar. Under föreläsningarna som rör lärandemål 1 problematise-ras arbetet med värdegrund för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpe-dagogiska arbetet. Vid uppföljande seminarium diskuteras det ovanstående i mindre grupper och därefter skriver studenterna individuella arbeten. För lärandemål 2 bedrivs enskilda stu-dier inför seminarier om frågor rörande delaktighet, samarbete och bemötande med gästföre-läsare, brukare och yrkesverksamma och studenterna skriver vidare individuella arbeten. Ledning av grupper och grupprocesser enligt lärandemål 3 tränas genom att studenterna par-vis genomför en praktisk övning inom en mentorsverksamhet. Genomförandet av och erfa-renheterna från den praktiska övningen redovisas sedan muntligt under ett seminarium och studenten skriver en individuell uppgift om grupprocessens betydelse. Under kursens PPU-moment, lärandemål 4, läggs särskild vikt vid reflektion kring den egna professionsutveckl-ingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. I kursens alla moment lyfts etiska aspekter kring det professionella arbetet inom funktions-hinderområdet. Deltagande i seminarier samt praktisk övning är obligatoriska moment i del-kursen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examina-tor och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemålen 1 och 2 bedöms genom individuella skriftliga uppgifter. Fokus för bedömning av lärandemål 1 är studentens förmåga att diskutera teoretiska värdegrundsperspektiv på olika metoder, bemötande och attityder i mötet med människor med funktionsnedsättning. Fokus för bedömning av lärandemål 2 är studentens teoretiska förståelse för hur profession-ella kan bidra till att stärka samarbetet mellan brukare, personal och anhöriga. Lärandemål 3 examineras via en muntlig redovisning, samt via en individuell skriftlig sammanställning. Fokus för bedömningen av den muntliga redovisningen är studentens praktiska insats. Be-dömningen av det individuella arbetet fokuserar på studentens förmåga att med utgångspunkt i kurslitteraturen föra relevanta resonemang gällande grupprocessens betydelse för profess-ionellt arbete. Lärandemål 4 examineras muntligt genom studentens aktiva deltagande i PPU-grupp där fokus för bedömningen i kursen är att studenten, med egna ord, visar på en förståelse för olika teoretiska perspektiv på professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet. Skriftliga uppgifter, muntlig framställning utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.
För att bli godkänd på delkurs 2 krävs minst godkänt på de individuella skriftliga arbetena, den muntliga redovisningen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på det de individuella skriftliga arbetena, godkänt på den muntliga redovisningen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.
För att blir godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinne-håll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efter-följande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Organisation och profession inom funktionshinderområdet, 9 hp
Andersson M, Christensen J, Hillgren P-A, (2017) Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsar-bete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning, FoU-dokument 2017:1, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och Stadskontoret, Malmö stad. 29 s.
Avby G, (2018) Att utveckla professionell expertis och lärandende. Lund: Studentlitteratur. 179 s.
Austin M.J, (2008) Strategies for Transforming Human Service Organizations into Learning Organizations: Knowledge Management and the Transfer of Learning, Journal of Evidence-Based Social Work, 5:3-4, 569-596, DOI: 10.1080/1543371080208432. 30 s.
Barron K, (2002) ”Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.
Christensen J, (2016) A critical reflection of Bron¬fenbrenner’s development ecology model. Problems of Edu-cation in the 21st Century. Vol. 69: 22–28. DOI: 10.13140/RG.2.1.2959.7681
Gunnarsson E, Szebehely M, (2017) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.
Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.
Mattsson T, (2015) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. 23 s.
Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.
Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 125 s.
SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssam-ling. 4s.
SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 100 sidor.
2. Professionsutveckling inom socialpedagogiskt arbete, 6 hp
Gjems L, (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund, Studentlitteratur. 152 s.
Granér R, Granér S, (2016) Personalgruppens psykologi. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
van Hooren R H, Widdershoven G A, van der Bruggen H, van den Borne H W, Curfs, L M, (2005) ”Values in the care for young persons with Prader-Willi syndrome: creating a mean-ingful life together”, Child: Care, Health and Development, 31 (3), 309-319. 11 s.
Larsson S, Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86 s.
Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt ar-bete, Stockholm, Natur & kultur. 255 s.
Szücs S, Andersson Bäck M, (2015) ”Ledarskap inom människobehandlande organisationer” I: Johansson S, Dellgran P, Höjer S, (Red) Människobehandlande organisationer. Stockholm, Natur & Kultur. 19 s.
Thorsén H, (2016) Människosyn och etik. Stockholm, Remus förlag. 165 s.
Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial om cirka 50 si-dor.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärde-ring (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller munt-ligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutför-ande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnes-anteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgänglig på kur-sens hemsida. Kursvärderingarna är obligatoriska.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för om-prov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.