Grundläggande behörighet

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under olika delar av livsloppet. Centralt för kursens samtliga tre livsförloppsområden; Barn och familj, Vuxenliv och Åldrande, är perspektiv som tar avstamp i individens samlade erfarenheter och upplevelser utifrån livsförloppsteori, samt teori om transition. Under kursen behandlas sociala teman som utbildning, boende, familjebildning, sexualitet och kön, försörjning, sysselsättning, fritid och socialt umgänge. Vidare belyses våldsutsatthet, missbruk och sexuellt våld och utnyttjande samt risk för utanförskap i samtliga livsförloppsområden.

Kursen består av tre livsförloppsområden och därtill knutet teoretiskt perspektiv samt PPU.

Under området behandlas hur medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar kan påverka ett barns och dess familjs livsvillkor under livsförloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra.

Under området behandlas hur förvärvade funktionsnedsättningar i vuxen ålder kan påverka en persons livsvillkor under livsförloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra

Under området behandlas livsvillkoren för äldre personer.

Livsförloppsteori och teori om transition knyts till områdena i syfte att förklara olika livsvillkor. Personlig och professionell utveckling (PPU) med fokus på reflektion kring normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet knyts till detta moment.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva och analysera livsvillkoren för personer med medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och deras familjer utifrån ett livsförloppsperspektiv,

2. beskriva och analysera livsvillkor för vuxna personer med förvärvade funktionsnedsättningar utifrån ett livsförloppsperspektiv,

3. beskriva och analysera livsvillkoren för äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv, och

4. reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsförloppet.

Vid introducerande föreläsningar inhämtar studenten kunskap om livsförloppsteorier och teori om transition. Inledningsvis behandlas också övergripande förutsättningar som påverkar livsvillkor såsom ekonomi. Varje socialt tema; utbildning, familjebildning, sysselsättning, försörjning, sexualitet, kön, boende, fritid, socialt liv, utsatthet, brott, utnyttjande, behandlas därefter genom föreläsningar och därpå följande seminarium. Områdena knyts till aktuella livsvillkor i de tre olika livsfaserna. För att uppnå lärandemål 1 respektive 2 arbetar studenten i grupp med en skriftlig uppgift som innebär att skriva fram barnets och familjens livsvillkor respektive den vuxne individens livsvillkor i relation till relevanta sociala teman utifrån antingen fysiska, psykiska eller kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar. Det självständiga bidraget i det gemensamma arbetet dokumenteras individuellt i ett processdokument. Lärandemål 3 uppnås genom ett individuellt skriftligt arbete. Dessa tre arbeten förbereder studenten för att kunna genomföra det avslutande skriftliga arbetet avseende lärandemål 1-3 där livsvillkor för individer med olika funktionsnedsättningar ska beskrivas utifrån livsförloppsteorier och teori om transition Lärandemål 4 understödjs genom deltagande i PPU-grupp och individuella reflektionspaper. Då deltagande i seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är 75 procent av dessa obligatoriska.

Lärandemål 1 och 2 examineras genom inlämnade av en skriftlig gruppuppgift med individuellt processdokument. Fokus i bedömningen för lärandemål 1 är att studenten ska kunna beskriva och analysera hur livsvillkoren påverkas dels för individen, men också för familjen, av en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Fokus i bedömningen för lärandemål 2 är studentens förmåga att beskriva och analysera hur livsvillkoren påverkas vid en förvärvad funktionsnedsättning i vuxen ålder. Individuella bedömning av grupparbetet säkerställs genom processdokument där varje student redovisar sitt bidrag till grupparbetet. Lärandemål 3 examineras genom individuell skriftlig uppgift. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att relatera till om och hur (givna) livsvillkor tidigare i livsförloppet kan påverka ålderdomen. Lärandemål 1-3 examineras också i en individuell skriftlig uppgift där teorier om livsförlopp och transition ska användas för att beskriva livsvillkor.

Lärandemål 4 examineras genom aktivt deltagande i PPU-grupp. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på grupparbetena avseende Område 1 och 2, d v s lärandemål 1 och 2, den individuella skriftliga uppgiften avseende Område 3 (lärandemål 3), och att obligatoriska kursmoment fullgjorts. Dessutom krävs godkänt på den avslutande individuella uppgiften omfattande lärandemål 1-3 samt att lärandemål 4 är godkänt. För väl godkänt på kursen krävs väl godkänt på den avslutande individuella uppgiften, godkänt på Område 1-3 (lärandemål 1-3), lärandemål 4 samt att obligatoriska kursmoment fullgjorts. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompletteras enligt beslut av examinator i form av skriftliga kompletteringsuppgifter och nya examinerande seminarietillfällen. Eventuell frånvaro från PPU-moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för seminarium kan erbjudas under terminstid.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Abrams T, Abbott D, Mistry B, (2020) Ableist Constructions of Time? Boys and Men with Duchenne Muscular Dystrophy Managing the Uncertainty of a Shorter Life. Scandinavian Journal of Disability Research, 22(1), pp. 48–57. DOI: https://doi.org/10.16993/sjdr.623.

Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. 55 s.

Barnombudsmannen, (2016) Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. 35 s.

Brownlow C, Bertilsdotter Rosqvist H, O'Dell L, (2015) Exploring the potential for social networking among people with autism: challenging dominant ideas of ‘friendship’. Scandinavian Journal of Disability Research, 17:2, 188-193, DOI:10.1080/15017419.2013.859174.

Chugani C D, Anderson J C, Richter R K, Bonomi A E, DeGenna N M, Feinstein Z, Jones K A, Miller E, (2021) Perceptions of College Campus Alcohol and Sexual Violence Prevention among Students with Disabilities: “it Was a Joke.” Journal of Family Violence, 36:281–291.

Elder Jr G H, Kirkpatrick Johnson M, Crosnoe R, (2003) The Emergence and Development of Life Course Theory. In: Mortimer J T, Shanahan M J, (Eds) Handbook of the life course. Springer, Boston, MA. 16 s.

Fernqvist S, Näsman E, (2016) Välfärdsstatens logik? Erfarenheter från föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(1), 1-18.

Giele J Z, Elder G H, (red.) (1998) Methods of life course research: qualitative and quantitative approaches. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. 105 s.

Gustavsson Holmström M, (2002) Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet, 2002. 150 s.

Halvorsen R, Hvinden B, Beadle-Brown J, Waldschmidt A, Biggeri M, Tøssebro J, (red.) (2018) Understanding the lived experiences of persons with disabilities in nine countries: active citizenship and disability in Europe. Volume 2. Abingdon, Oxon: Routledge. 55 s.

Handisam, (2014) Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien ”Barn och unga med funktionsnedsättning – en beskrivning av deras vardag”. 15 s.

Heller T, Harris S P, (red.) (2012) Disability through the life course. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. 30 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. 100 s.

Jeppsson Grassman E, (2001) Tid, tillhörighet och anpassning. Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift 8(4), 306-325.

Jeppsson Grassman E, Holme L, Taghizadeh Larsson A, Withaker A, (2012) A long life with a particular signature: Life course and ageing for people with disabilities. Journal of Gerontological Social Work. 55:2, 95-111, DOI: 10.1080/01634372.2011.633975.

Jormfeldt M, (2016) Tid, rum och självbestämmande: möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan. 53 s.

Kulick D, Rydström J, (2015) Loneliness and its opposite. Sex, disability, and the ethics of engagement. Durham: Duke University Press. 120 s.

Kåhlin I, (2015) Delaktig (även) på äldre dar: åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Doktorsavhandling. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet. 49 s.

Lukkerz J, (2014) ”En tom arena” Gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Licentiat-avhandling. Malmö Högskola. 100 s.

Luthra R, (2020) Falling through the cracks: a study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity. Doctoral thesis. Halmstad: Högskolan i Halmstad. 60 s.

Lövgren V, (2013) Villkorat vuxenskap: levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet. 130 s.

Lövgren V, Markström U, Sauer L, (2014) Från sysselsättning till arbete kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. 60 s.

Malmberg D, Färm K, (2008) Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder. Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap. 100 s.

Mattson T, (2021) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. 50 s.

Mayes R, Sigurjónsdóttir H B, (2010) Becoming a mother- becoming a father. In: Llewellyn G, Traustadottir R, McConnell D, Sigurjónsdóttir H B, (red.) (2019) Parents with intellectual disabilities. Past, present and futures. Wiley-Blackwell. West Sussex, UK. 14 s.

Mineur T, (2013) Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet. 80 s.

Myndigheten för delaktighet, (2017) Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utvecklingsområden till den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 2017:29. 80 s.

Nygaard Christoffersen M, (2020) Sexual Crime against Schoolchildren with Disabilities: A Nationwide Prospective Birth Cohort Study. Journal of Interpersonal Violence, 1–29.

Olin E, Ringsby Jansson B, (2009) On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies. International Journal of Qualitative Studies of Health and Well-being, 4(4): 256-266.

Olsson MB, Hwang CP, (2008) Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113.

Sandström G, Namatovu F, Ineland J, Larsson D, Ng N, Stattins M, (2020) The Persistence of High Levels of Living Alone Among Adults with Disabilities in Sweden, 1993-2011. Population: Research and Policy Review. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/s11113-020-09570-2. 20 s.

SCB, (2020) Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. 20 s.

Skolverket, (2015) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Skolverket: Stockholm. 55 s.

Socialstyrelsen, (2021) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2021. 25 s.

Statens Medieråd, (2016) Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet. 30 s.

Söderberg E, (2014) Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. 60 s.

Söderman L, Nordlund M, (red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. (Upplaga 6). Stockholm: Liber. 55 s.

Wedgewood N, Smith L, Shuttleworth R, Llewellyn G, (2013) An eye opening experience: A critical turning point in the life of a young woman with a severe visual impairment. Journal of Social Inclusion, 4(1), 5-23.

Wymbs B T, Dawson A E, Suhr J A, Bunford N, Gidycz C A, (2017) ADHD Symptoms as Risk Factors for Intimate Partner Violence Perpetration and Victimization. Journal of Interpersonal Violence. 32(5) 659–681.

Arbetsmaterial om 100 sidor samt filmer kan tillkomma.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.