Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under olika delar av livsloppet. Centralt för kursens alla tre teman är perspektiv som tar avstamp i individens samlade erfarenheter och upplevelser från barndomen till ålderdomen, samt teorier om de biografiska brott som kan uppstå för individen och dess närstående. Under kursen berörs sociala teman som uppväxt och utbildning, familjebildning, sexualitet och kön, försörjning, sysselsättning, åldrande, fritid och socialt umgänge. Vidare belyses den funktionshindrade individens utsatthet för brott, missbruk och sexuellt utnyttjande samt risk för utanförskap.

Kursen består av tre teman.

Under Tema 1 behandlas hur medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar kan påverka en persons livsvillkor under livsloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra.

Under tema 2 behandlas hur förvärvade funktionsnedsättningar i vuxen ålder kan påverka en persons livsvillkor under livsloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra. I tema två ingår moment kring personlig och professionell utveckling (PPU) med fokus på reflektion kring normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet.

Under tema 3 behandlas livsvillkoren för äldre personer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva och analysera livsvillkoren för personer med medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och deras familjer utifrån ett livsloppsperspektiv,

2. beskriva och analysera livsvillkor för personer med förvärvade funktionsnedsättningar utifrån ett livsförloppsperspektiv,

3. beskriva och analysera livsvillkoren för äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv, och

4. reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet.

Vid introducerande föreläsningar inhämtar studenten kunskap om kursens grundläggande begrepp och livsloppsperspektiv och om olika sociala teman i olika delar av livsförkoppet vid medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar för att uppnå lärandemål 1, 2 och 3. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenten även med en individuellt skriftlig uppgift som innebär att skriva fram familjens och individens livsvillkor i relation till uppväxt, utbildning, familjebildning, kön, sexualitet, försörjning, sysselsättning, fritid, socialt umgänge utifrån antingen fysiska, kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar. Efter färdigställande av den individuella uppgiften genomförs en workshop med tvärgrupper där livsvillkoren vid olika perioder och vid olika typer av funktionsnedsättningar jämförs och diskuteras. Därtill uppnår studenten lärandemål 1 genom att aktivt delta vid ett seminarium om kön och sexualitet i ett livsloppsperspektiv vid medfödd/tidigt förvärvad funktionsnedsättnig.

För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenten gruppvis. Varje grupp får i uppgift att studera och bearbeta erfarenhetsbaserad och vetenskaplig kunskap och livsvillkoren relaterat till uppväxt, utbildning, familjebildning, kön, sexualitet, försörjning, sysselsättning, fritid, socialt umgänge utifrån antingen fysiska, kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Arbetet presenteras muntligt vid avslutande tvärgruppseminarium. Som stöd för att uppnå lärandemål 2 erhåller grupperna även obligatorisk handledning. För att uppnå lärandemål 3 deltar studenten i obligatoriska seminarier, tar del av skildringar av livsvillkor och upplevelser för äldre personer genom skönlitteratur och filmer samt författar ett individuellt skriftligt arbete utifrån två fallbeskrivningar på (givna) äldre personer med medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Fokus i arbetet är på hur livsvillkor tidigare i livsloppet kan påverka ålderdomen. Lärandemål 4 understödjs genom deltagande i PPU-grupp och individuella reflektionspaper. Då deltagande i seminarier, workshops, grupparbeten och PPU-grupp bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemållen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom inlämnade av en individuell skriftlig uppgift samt aktivt deltagande i workshop som dokumenteras skriftligt av tvärgruppen. Fokus i bedömningen för den individuella skriftliga uppgiften och för den muntliga workshopen är att studenten skall kunna redogöra för hur livsvillkoren påverkas av medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Lärandemål 1 examineras även genom aktivt deltagande i seminarium om kön och sexualitet. Fokus i bedömningen för seminiariet är att studenten skall kunna redogöra muntligt för betydelsen av kön och sexualitet i ett livsloppsperspektiv vid medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Lärandemål 2 examineras genom aktivt deltagande i grupparbete, handledning och tvärgrupp-seminarium. Fokus i bedömningen av grupparbetet är studentens förmåga att beskriva hur livsvillkoren påverkas vid förvärvad funktionsnedsättning. Individuell bedömning av grupparbetet säkerställs genom att studenterna redovisar för vad varje student bidragit till i grupparbetet. Lärandemål 3 examineras genom individuell skriftlig uppgift. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att relatera till om och hur (givna) livsvillkor tidigare i livsförloppet kan påverka ålderdomen. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Lärandemål 4 examineras genom aktivt deltagande i PPU-grupp. Fokus i bedömningen är students förmåga att reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på tema 1 krävs minst godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyget Väl godkänt på tema 1 krävs betyget Väl godkänt på individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

På tema 2 ges betyget Underkänd eller Godkänd. För betyget Godkänd på tema 2 krävs betyget Godkänt på den muntliga gruppuppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

För godkänt betyg på tema 3 krävs minst godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyget Väl godkänt på tema 3 krävs betyget Väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

Eventuell frånvaro i obligatorisk moment kan kompenseras enligt beslut av examinator i form av skriftliga kompletteringsuppgifter och nya examinerande seminarietillfällen. Eventuell frånvaro från PPU-moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för seminarium kan erbjudas under terminstid.

För betyget godkänt på hela kursen krävs minst godkänt på tema 1 och 3, betyget godkänt på tema 2 och att samtliga obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyger Väl godkänt på hela kursen krävs betyget Väl godkänt på både tema 1 och 3, betyget godkänt på tema 2 och att samtliga obligatoriska kursmoment fullgjorts.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Abrams, T., Abbott, D., Mistry, B. (2020). Ableist Constructions of Time? Boys and Men with Duchenne Muscular Dystrophy Managing the Uncertainty of a Shorter Life. Scandinavian Journal of Disability Research, 22(1), pp. 48–57. DOI: https://doi.org/10.16993/sjdr.623

Bahner, J. (2016). Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. 55 s.

Barnombudsmannen (2016). Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. 35 s.

Brownlow, C., Bertilsdotter Rosqvist, H., O'Dell, L. (2015). Exploring the potential for social networking among people with autism: challenging dominant ideas of ‘friendship’. Scandinavian Journal of Disability Research, 17:2, 188-193, DOI:10.1080/15017419.2013.859174

Dixon, J. & Robb, M. (2016). Working with Women with a Learning Disability Experiencing Domestic Abuse: How Social Workers Can Negotiate Competing Definitions of Risk. The British Journal of Social Work 46(3), 773-788

Fernqvist, S. & Näsman, E. (2016). Välfärdsstatens logik? Erfarenheter från föräldrar med kognitiva och ekonomiska svårigheter. Socialvetenskaplig tidskrift 23(1), 1-18

Giele, J.Z. & Elder, G.H. (red.) (1998). Methods of life course research: qualitative and quantitative approaches. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. 105 s.

Gustavsson Holmström, M. (2002). Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2002. 150 s.

Halvorsen, R., Hvinden, B., Beadle-Brown, J., Waldschmidt, A., Biggeri, M. & Tøssebro, J. (red.) (2018). Understanding the lived experiences of persons with disabilities in nine countries: active citizenship and disability in Europe. Volume 2. Abingdon, Oxon: Routledge. 55 s.

Handisam (2014). Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien ”Barn och unga med funktionsnedsättning – en beskrivning av deras vardag”. 15 s.

Heller, T. & Harris, S.P. (red.) (2012). Disability through the life course. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. 30 s.

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. 100 s.

Jeppsson Grassman, E. (2001). Tid, tillhörighet och anpassning. Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift 8(4), 306-325

Jeppsson Grassman, E., Holme L., Taghizadeh Larsson A., Withaker A. (2012). A long life with a particular signature: Life course and ageing for people with disabilities. Journal of Gerontological Social Work. 55:2, 95-111, DOI: 10.1080/01634372.2011.633975

Jormfeldt, M. (2016). Tid, rum och självbestämmande: möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende. Diss. Jönköping: Högskolan. 53 s.

Kulick, D. & Rydström, J. (2015). Loneliness and its opposite. Sex, disability, and the ethics of engagement. Ort: Duke University Press. 120 s.

Kåhlin, I. (2015). Delaktig (även) på äldre dar: åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet. 49 s.

Lukkerz, J. (2014). ”En tom arena” Gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Lic-avhandl. Malmö Högskola. 100 s.

Luthra, R. (2020). Falling through the cracks: a study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity. Diss. Halmstad: Högskolan i Halmstad. 60 s.

Lövgren, V. (2013). Villkorat vuxenskap: levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Diss. Umeå : Umeå universitet. 130 s.

Lövgren, V., Markström, U. & Sauer, L. (2014). Från sysselsättning till arbete [Elektronisk resurs] kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. 60 s.

Malmberg, D. & Färm, K. (2008). Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder. Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap. 100 s.

Mattson, T. (2015) Intersektionalitet och socialt arbete. Malmö: Gleerups. 25 s.

Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Diss. Örebro: Örebro universitet. 80 s.

Myndigheten för delaktighet (2017). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utvecklingsområden till den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 2017:29. 80 s.

Nygaard Christoffersen, M. (2020). Sexual Crime Against Schoolchildren With Disabilities: A Nationwide Prospective Birth Cohort Study. Journal of Interpersonal Violence 1–29

Olin, E. & Ringsby Jansson, B. (2009). On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies. International Journal of Qualitative Studies of Health and Well-being, 4(4): 256-266.

Olsson, MB. & Hwang, CP. (2008). Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113.

Sandström (2020). The Persistence of High Levels of Living Alone Among Adults with Disabilities in Sweden, 1993-2011. Popul Res Policy Rev. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/s11113-020-09570-2. 20 s.

SCB (2020). Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. 20 s.

Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Skolverket: Stockholm. 55 s.

Socialstyrelsen (2020). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2020. 15 s.

Statens Medieråd (2016). Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet. 30 s.

Söderberg, E. (2014). Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. 60 s.

Söderman, L. & Nordlund, M. (red.) (2019). Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. (Upplaga 6). Stockholm: Liber. 55 s.

Wedgewood, N., Smith, L., Shuttleworth, R., Llewellyn, G. (2013). An eye opening experience: A critical turning point in the life of a young woman with a severe visual impairment. Journal of Social Inclusion, 4(1), 5-23

Wymbs, B T, Dawson, A E, Suhr, J A, Bunford, N and Gidycz, C A (2017). ADHD Symptoms as Risk Factors for Intimate Partner Violence Perpetration and Victimization. Journal of Interpersonal Violence. 32(5) 659– 681

Arbetsmaterial om 100 sidor samt filmer kan tillkomma.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.