Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar under olika delar av livsloppet. Centralt för kursens alla tre teman är perspektiv som tar avstamp i individens samlade erfarenheter och upplevelser från barndomen till ålderdomen, samt teorier om de biografiska brott som kan uppstå för individen och dess närstående. Under kursen berörs sociala teman som uppväxt och utbildning, familjebildning, sexualitet och kön, försörjning, sysselsättning, åldrande, fritid och socialt umgänge. Vidare belyses den funktionshindrade individens utsatthet för brott, missbruk och sexuellt utnyttjande samt risk för utanförskap.

Kursen består av tre teman.

Under Tema 1 behandlas hur medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar kan påverka en persons livsvillkor under livsloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra.

Under tema 2 behandlas hur förvärvade funktionsnedsättningar i vuxen ålder kan påverka en persons livsvillkor under livsloppets olika perioder samt hur olika livsvillkor kan samspela med varandra. I tema två ingår moment kring personlig och professionell utveckling (PPU) med fokus på reflektion kring normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet.

Under tema 3 behandlas livsvillkoren för äldre personer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva och analysera livsvillkoren för personer med medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och deras familjer utifrån ett livsloppsperspektiv,

2. beskriva och analysera livsvillkor för personer med förvärvade funktionsnedsättningar utifrån ett livsförloppsperspektiv,

3. beskriva och analysera livsvillkoren för äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv, och

4. reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet.

Vid introducerande föreläsningar inhämtar studenten kunskap om kursens grundläggande begrepp och livsloppsperspektiv och om olika sociala teman i olika delar av livsförkoppet vid medfödda/tidigt förvärvade funktionsnedsättningar för att uppnå lärandemål 1, 2 och 3. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenten även med en individuellt skriftlig uppgift som innebär att skriva fram familjens och individens livsvillkor i relation till uppväxt, utbildning, familjebildning, kön, sexualitet, försörjning, sysselsättning, fritid, socialt umgänge utifrån antingen fysiska, kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar. Efter färdigställande av den individuella uppgiften genomförs en workshop med tvärgrupper där livsvillkoren vid olika perioder och vid olika typer av funktionsnedsättningar jämförs och diskuteras. Därtill uppnår studenten lärandemål 1 genom att aktivt delta vid ett seminarium om kön och sexualitet i ett livsloppsperspektiv vid medfödd/tidigt förvärvad funktionsnedsättnig.

För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenten gruppvis. Varje grupp får i uppgift att studera och bearbeta erfarenhetsbaserad och vetenskaplig kunskap och livsvillkoren relaterat till uppväxt, utbildning, familjebildning, kön, sexualitet, försörjning, sysselsättning, fritid, socialt umgänge utifrån antingen fysiska, kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Arbetet presenteras muntligt vid avslutande tvärgruppseminarium. Som stöd för att uppnå lärandemål 2 erhåller grupperna även obligatorisk handledning. För att uppnå lärandemål 3 deltar studenten i obligatoriska seminarier, tar del av skildringar av livsvillkor och upplevelser för äldre personer genom skönlitteratur och filmer samt författar ett individuellt skriftligt arbete utifrån två fallbeskrivningar på (givna) äldre personer med medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Fokus i arbetet är på hur livsvillkor tidigare i livsloppet kan påverka ålderdomen. Lärandemål 4 understödjs genom deltagande i PPU-grupp och individuella reflektionspaper. Då deltagande i seminarier, workshops, grupparbeten och PPU-grupp bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemållen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom inlämnade av en individuell skriftlig uppgift samt aktivt deltagande i workshop som dokumenteras skriftligt av tvärgruppen. Fokus i bedömningen för den individuella skriftliga uppgiften och för den muntliga workshopen är att studenten skall kunna redogöra för hur livsvillkoren påverkas av medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Lärandemål 1 examineras även genom aktivt deltagande i seminarium om kön och sexualitet. Fokus i bedömningen för seminiariet är att studenten skall kunna redogöra muntligt för betydelsen av kön och sexualitet i ett livsloppsperspektiv vid medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Lärandemål 2 examineras genom aktivt deltagande i grupparbete, handledning och tvärgrupp-seminarium. Fokus i bedömningen av grupparbetet är studentens förmåga att beskriva hur livsvillkoren påverkas vid förvärvad funktionsnedsättning. Individuell bedömning av grupparbetet säkerställs genom att studenterna redovisar för vad varje student bidragit till i grupparbetet. Lärandemål 3 examineras genom individuell skriftlig uppgift. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att relatera till om och hur (givna) livsvillkor tidigare i livsförloppet kan påverka ålderdomen. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Lärandemål 4 examineras genom aktivt deltagande i PPU-grupp. Fokus i bedömningen är students förmåga att reflektera kring egna normer och värderingar gällande olika perioder i livsloppet. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på tema 1 krävs minst godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyget Väl godkänt på tema 1 krävs betyget Väl godkänt på individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

På tema 2 ges betyget Underkänd eller Godkänd. För betyget Godkänd på tema 2 krävs betyget Godkänt på den muntliga gruppuppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

För godkänt betyg på tema 3 krävs minst godkänt betyg på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyget Väl godkänt på tema 3 krävs betyget Väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften och att obligatoriska kursmoment fullgjorts.

Eventuell frånvaro i obligatorisk moment kan kompenseras enligt beslut av examinator i form av skriftliga kompletteringsuppgifter och nya examinerande seminarietillfällen. Eventuell frånvaro från PPU-moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för seminarium kan erbjudas under terminstid.

För betyget godkänt på hela kursen krävs minst godkänt på tema 1 och 3, betyget godkänt på tema 2 och att samtliga obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyger Väl godkänt på hela kursen krävs betyget Väl godkänt på både tema 1 och 3, betyget godkänt på tema 2 och att samtliga obligatoriska kursmoment fullgjorts.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Barnes C, Mercer G, (2000) Granskning av den sociala handikappmodellen. I: Tideman M (red.) Handikapp: synsätt, principer, perspektiv. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Björck-Åkesson E, Granlund M, (2004) Delaktighet – ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: Gustavsson A, (red.), Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. 20 s.

Bury, M (1982) Chronic illness as biograpphicaol disruption. Sociology of Health & Illness, 4(2), 167-182. 15 s.

Fors S, (2010) Blood on the tracks: life-course perspectives on health inequalities in later life. Diss. (Sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet. 67 s.

Furenhed R, (2011) Livet och frågorna. I: Söderman L, Antonson S, (red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb. nya] uppl. Malmö: Liber. 8 s.

Fäldth F, Krantz O, (2014) Åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar: en litteraturöversikt. Malmö: Stadskontoret, Malmö stad. 113 s.

Gindt D, Rydström J, (2012). Cripteori. Lambda Nordica, 17(1-2). http:www.lambdanordica.se/artikelarkiv/ 60 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (Sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet. 25 s.

Gustavsson Holmström M, (2002) Föräldrar med funktionshinder: Om barn, föräldraskap och familjeliv. )dok.avh). Linköping universitet. http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:328010/FULLTEXT01.pdf. 150 s.

Jeppsson Grassman, Holme E, Taghizadeh Larsson A, Withaker A, (2012) A long life with a particular signature: life course and ageing for people with disabilities. Journal of gerontological social work. Linköpings Universitet. NISAL. 55(2), 95-111, 16 s.

Handisam, (2014 ) Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien ”Barn och unga med funktionsnedsättning – en beskrivning av deras varda. Handisam. http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/a-2014-9-barn-ager.pdf. (17-02-08) 23s.

Jeppsson Grassman E, (1999) Det korta livet. Tidsupplevelsens betydelse för arbetsmotivation och rehabilitering. Socialmedicinsk Tidskrift, 76, 421-432. 11 s.

Jeppsson Grassman E, (2001) Tid, tillhörighet och anpassning. Kronisk sjukdom och funktionshinder är ett livsloppsperspektiv. Socialvetenskaplig Tidskrift, 8, 306-326. 20 s.

Kulick D, Rydström J, (2015) Loneliness and its opposite. Sex, disability and the ethics of engagement. Ort: Duke University Press. 1-38, 78-173. 134 s.

Lukkerz J, (2014) En tom arena – gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Malmö Högskola. 120 s.

Lövgren V, (2013 ) Villkorat vuxenskap: Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:619615/FULLTEXT01.pdf (2017-02-08) 106 s.

Mattson T, (2015) Intersektionalitet och socialt arbete. Malmö: Gleerups. 47-71. 25 s.

Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl., Stockholm: Liber. 17 s.

Nohrstedt L, (2011) Vägen blir till medan vi går – att få och leva med barn med funktionsnedsättning. I: Söderman L, Antonson S, (red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb. nya] uppl. Malmö: Liber. 16 s.

Olin E, Ringsby Jansson B, (2009) On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies. International Journal of Qualitative Studies of Health and Well-being, 4(4): 256-266. 10 s.

Olsson MB, Hwang CP, (2008) Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113. 11 s.

Priestley M, (2003) Symposium on Disability and the Life Course: Introduction to the Symposium, Disability Studies Quarterly, Spring 2003, Volume 23(2), 1-5, 4 s.

Statens Folkhälsoinstitu,t (2012) Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 20 s.

Söderberg E, 2016, Maktordning när unga med rörelsenedsättning ska välja karriärväg. I: Larsson Tholén, Danermark, (red.) Ett arbetsliv för alla – arbete och funktionsnedsättning, s 129-149. 20 s.

Tøssebro J, Kittelsaa A, (Red.) (2004) Exploring the living conditions of disabled people. Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Tillkommer valbar litteratur ca 500 sidor.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.