Grundläggande behörighet.

Syftet med kursen är att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om välfärdssystemet och aktuell lagstiftning inom funktionshinder- och rehabiliteringsområdet, samt reflekterar över aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och insatser.

Kursen består av två delkurser:

Delkursen inleds med en socialpolitisk orientering om kommuners, landstings/regioners och statens organisation och internationella organisationer, samt ansvarsfördelning och samverkan inom och mellan verksamheter som behandling, habilitering och rehabiliterande stöd och service. Välfärdssamhället belyses även i ett vidare perspektiv som inkluderar frivilligsektorn. I delkursen ges också en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. I delkursen ingår även orientering kring studieteknik och samtal i reflektionsgrupp för Personlig och professionell utveckling (PPU) kring egna studieerfarenheter.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. definiera och använda centrala begrepp inom det socialpolitiska och funktionshinderspolitiska området,

2. redogöra för socialpolitiska och funktionshinderspolitiska riktlinjer, nationella såväl som internationella,

3. redogöra för offentliga och idéburna organisationer inom funktionshinderområdet, samt samverkan dem emellan ur ett nutida och historiskt perspektiv och dess inverkan på personer med funktionsnedsättning,

4 .ge exempel på möjligheter och svårigheter som kan uppkomma när personer med funktionsnedsättning möter välfärdssystemets organisation, och

5. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.

Lärandemål 1, 2, 3 och 4 uppnås genom att studenten deltar i föreläsningar kring begrepp inom funktionshinderområdet och får en socialpolitisk orientering om välfärdsstatens historiska och nutida riktlinjer och organisering. I föreläsningarna diskuteras även internationella riktlinjer och idéburna organisationer, samt samverkan mellan olika organisationer och dess påverkan på personer med funktionsnedsättning. I arbetsformerna för lärandemål 3 ingår även ett grupparbete kring välfärdsinsatser för en person med funktionsnedsättning med stöd av kommuners hemsidor. I arbetsformerna för lärandemål 4 ingår en övning i att orientera sig bland välfärdsaktörernas information på hemsidor. Vidare arbetar studenterna med en fallbeskrivning på vilken det ges formativ bedömning. Lärandemål 5 uppnås genom deltagande i PPU-grupper, föreläsningar om studieteknik och en skriftlig examinationsuppgift. Då deltagande i seminarier, reflektionsgrupper, grupparbete och övningar bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen, är dessa läraktiviteter obligatoriska.

I delkursen examineras lärandemål 1-4 genom en salstentamen. Fokus för bedömningen av lärandemål 1 och 2 är studentens förmåga att tydligt redogöra för begrepp och riktlinjer och integrera dessa i en socialpolitisk och funktionshinderspolitisk kontext. Lärandemål 3 examineras också genom ett skriftligt grupparbete, där de individuella bidragen ska framgå. Lärandemål 4 examineras även genom muntligt seminarium, där den individuella kunskapsredovisningen bedöms. Fokus för bedömningen av lärandemål 3 och 4 är studentens förmåga att beskriva de möjligheter och svårigheter som kan uppstå när individer är i behov av samhällsstöd. Lärandemål 5 examineras genom en enskild skriftlig uppgift, samt genom aktivt deltagande i reflektionsgrupper för Personlig och Professionell utveckling (PPU). I fokus för bedömningen är studentens förmåga att i skriftlig form samt i reflektionsgrupp reflektera över sin egen studieteknik i relation till litteratur. Samtliga examinationsuppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterierna för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan kompenseras enligt beslut av examinator och detaljerade instruktioner anges i studiehandledningen. Vid frånvaro vid seminarier, reflektionsgrupper, grupparbete och övningar erbjuds nya examinationstillfällen. Frånvaro från obligatoriska föreläsningar kan kompenseras genom skriftliga inlämningsuppgifter.

För godkänt betyg på delkurs 1 krävs minst godkänt betyg på varje prov samt att alla obligatoriska kursmoment fullgjorts. För betyget Väl godkänt krävs dessutom betyget Väl godkänt på salstentamen.

I delkursen behandlas internationellt och nationellt erkända konventioner och policydokument rörande mänskliga rättigheter, tillgänglighet och diskriminering, vilka ligger till grund för gällande lagstiftning. Vidare behandlas den svenska lagstiftningen på funktionshinderområdet. Lagstiftningens betydelse diskuteras och dess tillämpning granskas. Särskilt uppmärksammas betydelsen av LSS, SoL, SFB och HSL för att skapa jämlika levnadsvillkor för alla medborgare. Välfärdsinsatser som berörs är boendevillkor, sysselsättning, ekonomiskt stöd, personlig assistans, kontaktmannaskap, ledsagning, tolkning och färdtjänst. Fallbeskrivningar med personer med olika funktionsnedsättningar illustrerar tillämpning och gränsdragning mellan lagområdena och tolkningsprinciperna. I delkursen behandlas även möjlighet till brukarmedverkan och delaktighet, samt närståendes roll i utredningar och insatser. Anhörig-/närståendebegreppen behandlas specifikt. Hur brukares och anhörigas perspektiv kan tillvaratas i utredningar och i vardagen exemplifieras genom föreläsningar och seminarier med brukare, anhöriga och handläggare. Under delkursen genomförs även undervisning och övning i akademiskt skrivande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser för personer med funktionsnedsättning,

2. beskriva tillämpning och tolkning av lagar i individuella fall,

3. diskutera aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och insatser,

4. redogöra för anhörig-/närståendebegreppen och exemplifiera närståendes roll och betydelse i beslutsprocesser och i brukarens vardag, och

5. referera och sammanfatta en akademisk text.

Lärandemål 1 och 2 uppnås genom att studenten deltar i föreläsningar kring konventioner och policydokument, samt kring gällande lagstiftning och välfärdsinsatser inom funktionshinderområdet. För att stödja lärandemål 2 genomförs seminarier kring aktuella lagområden i relation till case. Arbetsformerna för lärandemål 3 och 4 består av föreläsningar med brukare, anhöriga och professionella utredare kring svårigheter och möjligheter för aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och insatser. Lärandemål 5 understöds av en föreläsning kring akademiskt skrivande och ett arbete med en akademisk text i form av ett referat. Referatet kamratgranskas.

Lärandemål 1-2 examineras delvis med en salstentamen. I fokus för bedömningen finns studentens förmåga att redogöra för aktuell lagstiftning och att tillämpa och tolka lagar utifrån individuella fall. Vid avslutande individuell skriftlig hemtentamen sker en examination av lärandemål 1- 4 i form av ett case. I fokus för bedömningen finns studentens förmåga att integrera kunskaper om lagar och välfärdsinsatser, samt att reflektera kring aktiv brukarmedverkan och närståendes roll i utredningar och i brukarens vardag. I fokus för bedömningen av lärandemål 5 är studentens förmåga att identifiera och sammanfatta huvudinnehållet i en akademisk text samt reflektera över sin egen och medstudenternas förståelse av texten. Preciserade bedömningskriterier finns i studiehandledningen. För godkänt betyg på delkurs 2 krävs minst godkänt betyg på varje prov. För betyget Väl godkänt på delkurs 2 krävs dessutom betyget Väl godkänt på avslutande hemtentamen. För godkänt betyg på hel kurs krävs minst godkänt betyg på båda delkurserna.

För betyget Väl godkänt på hel kurs krävs betyget Väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bergman M, Israelsson B-M, (2015), Att studera på högskolan, studieteknik, motivation och inspiration. Lund: Studentlitteratur. 166 s.

Bruce A, (2014) Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents. Lund University, 50 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 200 s.

Johansson H, Arvidsson M, Johansson S, Nordfeldt M, (2019) Mellan röst och service – Ideella organisationer i lokala välfärdssamhällen. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Lindqvist R, (2017) Funktionshindrade i välfärdssamhället. 4., [aktualiserade] uppl. Malmö: Gleerup. 180 s.

Myndigheten för vårdanalys, (2015) Sjukt engagerad – en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Vårdanalys: rapport 2015: 4. Stockholm s 35-91. 56 s.

Nordgren C, Levi R, Ljunggren G, Seiger Å, (2003) Societal Services after Traumatic Spinal Cord Injury in Sweden. Journal of Rehabilitation Medicine 35(3), 121-126. 6 s.

Olofsson J, (2015) Socialpolitik: varför, hur och till vilken nytta? 4., uppdaterade och kompletterade uppl. Stockholm: SNS förlag. 90 s.

Regeringskansliet, (2008) Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 44 s.

Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33. 33 s.

Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. [rev.] uppl. Gleerups Utbildning AB. 100 s.

Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. Malmö: Egalité. 245 s.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära. Lund. Studentlitteratur. 35 s.

Larsson M, Larsson L G, (2021) LSS 2021: stöd och service till vissa funktionshindrade. [Ny, uppdaterad utg.] Helsingborg: Komlitt. 224 s.

Lewin B, (2009) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik, 13, 7-26. 20 s.

Malmö stad, (2015) Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet? – om socialt hållbar utveckling.Malmö stad: Enheten FoU. 30 s.

Nyström B, Zanderin L, (Red.) (2016) Rätt och rättssystem: en introduktion för professionsutbildningar. 1. uppl. Malmö: Liber. 120 s.

Staaf A, Corter L, (2021) Socialtjänstlagen 2021. Helsingborg: Komlitt. 307 s.

Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 30 s.

Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The ’Mother’ behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340. 10 s.

Ytterligare aktuell litteratur, lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer, ca 100 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.