Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om välfärdssystemet inom handikapp- och habiliteringsområdet.

Kursen består av två delkurser:

Kursen inleds med en socialpolitisk orientering om kommuners och landstings/regioners organisation, ansvarsfördelning och samverkan inom och mellan verksamheter som, habilitering och rehabiliterande stöd och service. Internationellt erkända konventioner och policydokument såsom mänskliga rättigheter, barnkonventionen, tillgänglighet för alla och diskriminering, som ligger till grund för gällande lagstiftning diskuteras och dess tillämpning granskas. Särskilt uppmärksammas betydelsen av LSS, HSL och SOL för att skapa jämlika villkor för alla medborgare. Välfärdssystemets insatser för personer med funktionshinder som berörs är boendevillkor, sysselsättning, ekonomiskt stöd, personlig assistans, kontaktmannaskap, ledsagning, tolkning och färdtjänst Fallbeskrivningar med personer med olika funktionshinder illustrerar tillämpning och gränsdragning mellan lagområdena och tolkningsprinciperna. I kursen ingår även föreläsningar kring studieteknik och samtal i grupp kring personlig och professionell utveckling.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. korrekt använda olika begrepp och definitioner inom området,

2.redogöra för socialpolitiska och handikappolitiska riktlinjer och vägledande principer, nationella såväl som internationella,

3. beskriva det offentliga välfärdssystemets organisation, ansvarfördelning och samverkan med fokus på personer med funktionshinder,

4. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser med relevans för området, och

5. reflektera kring tillämpning och tolkning av lagar i det individuella fallet, och

6. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.

I delkursen understöds lärandemål 1-3 genom föreläsningar och seminarier. Lärandemål 3 uppnås även genom arbete med ett fall i två steg. Lärandemål 4-5 uppnås genom aktiv medverkan i flera seminarier. Lärandemål 6 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

I delkursen examineras lärandemål 1-3 genom en enskild skriftlig examinationsuppgift. Lärandemål 3 examineras även genom arbete med ett case. Lärandemål 4-5 examineras genom en workshop och lärandemål 6 examineras genom aktivt deltagande vid föreläsningar och vid deltagande i PPU-grupp.

Brukarnas möjlighet till delaktighet i utredning och bedömning av behov av socialt stöd, service och omsorg belyses. Även närståendes roll i dessa processer diskuteras. Beslutens långsiktiga effekter för brukarnas livssituation, självbestämmande och livskvalitet diskuteras med utgångspunkt i olika exempel.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. reflektera kring aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och bedömning av insatser, samt betydelsen av beslut för livssituation och självbestämmande,

2. exemplifiera närståendes roll och betydelse i beslutsprocesser och i brukarens vardag, och

3. reflektera kring en akademisk text.

I delkursen uppnås lärandemål 1-2 genom ett arbete i grupp och aktivt deltagande på seminarier och vid handledning i grupp, samt genom en individuell skriftlig uppgift. Lärandemål 3 uppnås genom att enskilt skriva en text som sedan granskas av en annan student.

I delkursen examineras lärandemål 1-2 genom förberedelser av och redovisning i obligatoriska workshops, samt genom en skriftlig enskild examinationsuppgift. Lärandemål 3 examineras genom en enskild uppgift som sedan granskas genom s k kamratgranskning.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Kursen består av två delkurser.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. korrekt använda olika begrepp och definitioner inom området,

2.redogöra för socialpolitiska och handikappolitiska riktlinjer och vägledande principer, nationella såväl som internationella,

3. beskriva det offentliga välfärdssystemets organisation, ansvarfördelning och samverkan med fokus på personer med funktionshinder,

4. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser med relevans för området, och

5. reflektera kring tillämpning och tolkning av lagar i det individuella fallet, och

6. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna

1. reflektera kring aktiv brukarmedverkan och delaktighet i utredningar och bedömning av insatser, samt betydelsen av beslut för livssituation och självbestämmande,

2. exemplifiera närståendes roll och betydelse i beslutsprocesser och i brukarens vardag, och

3. reflektera kring en akademisk text.

I delkurs 1 understöds lärandemål 1, 2 och 3 genom föreläsningar och seminarier. Lärandemål 3 uppnås även genom arbete med ett fall i två steg. Lärandemål 4 och 5 uppnås genom aktiv medverkan i flera seminarier. Lärandemål 6 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

I delkurs 2 uppnås lärandemål 1 och 2 genom ett arbete i grupp och aktivt deltagande på seminarier och vid handledning i grupp, samt genom en individuell skriftlig uppgift. Lärandemål 3 uppnås genom att enskilt skriva en text som sedan granskas av en annan student.

I delkurs 1 examineras lärandemål 1,2 och 3 genom en enskild skriftlig examinationsuppgift.

Lärandemål 3 examineras även genom arbete med ett case. Lärandemål 4 och 5 examineras genom en workshop och lärandemål 6 examineras genom aktivt deltagande vid föreläsningar och vid deltagande i PPU-grupp.

I delkurs 2 examineras lärandemål 1och 2 genom förberedelser av och redovisning i obligatoriska workshops, samt genom en skriftlig enskild examinationsuppgift. Lärandemål 3 examineras genom en enskild uppgift som sedan granskas genom s k kamratgranskning.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. Malmö: Egalité. 245 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2013) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 78 s.

Lewin B, (2009) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik, 13, 7-26.

Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderpolitik: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 183 s.

Lindqvist R, (2012) Funktionshindrade i välfärdssamhället. 3., [aktualiserade] uppl. Malmö: Gleerup. 204 s.

Myndigheten för delaktighet (2014) Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. 148 s.

Olofsson J, (2011) Socialpolitik: varför, hur och till vilken nytta? 3., uppdaterade och kompletterade uppl. Stockholm: SNS förlag. 150 s.

Regeringskansliet (2008) Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 44 s.

Staaf A, Zanderin, L, Nyström B, (Red.) (2010) Rätt och rättsystem: en introduktion för professionsutbildningar. 1. uppl. Malmö: Liber. 120 s.

Söderman L, Antonson S, (Red.) (2011) Nya omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 50 s.

Wolmesjö M, Zanderin L, (Red.) (2009) LSS: regelsystem, implementering och realitet. Lund: Studentlitteratur. 150 s.

Ytterligare aktuell litteratur, lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.