Kursen syftar till att studenten ska kunna integrera och hantera teori och empiri inom kunskapsområdet kön och sexualitet för att därigenom utveckla sitt professionella förhållningssätt i det sociala arbetet.

Fokus i kursen ligger på frågor som berör forskning och kunskapsutveckling inom området socialt arbete med särskild tonvikt på teman som handlar om kön och sexualitet. Uttrycksformer som maskulinitet, feminitet, hetero- och homosexualitet, lagstiftning, queer, heder, pornografi, prostitution och äktenskap utgör centrala teman på kursen. Den teoretiska kärnan under kursen är hur genus, kön och sexualitet konstrueras av olika aktörer och vilken betydelse detta har för socialt arbete. Sociala problem kopplade till kön och sexualitet har en framskjuten plats på kursen, liksom frågor som är kopplade till kön och sexualitet i det mångkulturella samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna,

1. förstå och kritiskt granska hur kön och sexualitet är kulturellt och socialt konstruerade fenomen,

2. reflektera över sexuella praktiker, tankemönster, normer och värderingar på sexualitetens område med utgångspunkt i kulturella, historiska och religiösa kontexter, och

3. analysera de förändringar som ägt rum på sexualitetens område de senaste decennierna och konsekvenserna av dessa förändringar för praktiskt socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva former som innefattar föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 1-2 uppnås genom föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna författar en individuell hemtentamen där de förväntas att med hjälp av kurslitteraturens teoretiska begrepp analysera och diskutera ett självvalt socio-sexuellt problem. Examinationsgrundade seminarier, redovisningar och praktiska övningar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer görs genom individuella skriftliga och muntliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras muntligt och skriftligt på seminarium. Till seminariet hör att lämna in skriftlig redogörelse i form av paper. Lärandemål 1 och 3 examineras i skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att muntligt och skriftligt analysera, diskutera och hantera kursens centrala begrepp. De obligatoriska momenten kan maximalt ge ett G i betyg medan den skriftliga tentamen som avslutar kursen kan ge VG.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma kravnivå. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på tider som anges i studiehandledningen.

Ambjörnsson, F. (2016). Vad är Queer? Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur. 20 s. Kap 1, 2 och 4, 45 s.

Arvidsson, A., Johnsdotter, S., Emmelin, M. & Essén, B. (2018). Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers’ experiences of transnational gestational surrogacy. European Journal of Social Work, 21(1): 86-99. 13 s.

Beck-Gernsheim, E. (2007). Transnational lives, transitional marriages: A review of the evidence from migrant communities in Europe. Global Networks 7(3), 271-288. 17 s.

Bäck-Wiklund, M. (2012). Familj och modernitet. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur. 20 s.

Carbin, M. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskapsöversikt. Rapport från NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid). Uppsala: Uppsala universitet. 36 s.

Carlbom, A. (2012). Islamisk sexualrådgivning – ett globalt fenomen. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson red.). Malmö: Liber förlag. 22 s.

Ekdahl, J. (2017). Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Kapitel 6. Lund: Studentlitteratur. 39 s.

Giddens, A. (1995). Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Göteborg: Nya Doxa. Kap 1, 2, 3 och 4. 43 s.

Hacking, I. (1999). The social construction of what? London: Harvard university press. 34 s.

Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (2017). The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. 22 s.

Johnsdotter, S. (2012). Sexualitet och kultur. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.

Johnsdotter, S. (2012). Diskurs och claims-making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber. 21 s.

Jutel, A. (2011). “Driving diagnosis: Peddlers and pushers.” Putting a name to it: Diagnosis in contemporary society. Baltimore: John Hopkins University Press. Kap 5, 6 s.

Kellog Spadt, S., Rosenbaum, T., Dweck, A., Millheiser, L., Pillai-Friedman, S. & Krychman, M. (2014). Sexual Health and Religion: A Primer for the Sexual Health Clinician, Journal of Sexual Medicine 2014:11, 1606-1619, 13 s.

Kjellgren, C. (2019). Perspectives of young adult males who displayed harmful sexual behaviour during adolescence on motive and treatment. Journal of Sexual Aggression, 25(5):116-130. 14 s.

Kulick, D. (2005). Inledning. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.

Kong, T. (2015). Romancing the boundary: client masculinities in the Chinese sex industry. Culture, Health & Sexuality, 17(7): 810-824. 14 s.

Lindroth, M. (2020). On the outskirts of the charmed circle —Challenges and Limitations of Sexual Health Promotion to Young People in Secure State Care. Sexuality Research and Social Policy (Published online 17 feb 2020). 10 s.

Loseke, D. (2003). Constructing people. Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives. New York: Aldine de Greuyter. 23 s.

Lukkerz, J. (2020). Sexualitet och normbrytande funktionalitet i patientmötet. I Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. (Lindberg red.). Lund: Studentlitteratur. 9 s.

Moller Okins, S. (1999). ”Is multiculturalism bad for women?”. Kap 1. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. 20 s.

Månsson, S-A. & Daneback, K. (2012). Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begärets riktning bland unga. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber. 14 s.

Nilsson, R. (2008). Foucault – en introduktion. Kap 3 (Genealogi och makt). Malmö; Egalité. 55 s.

Nordin, L. (2005). När man inte vill vara sig själv: Om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 21 s.

Ouis, P. (2009). Den verkliga kulturkonflikten: Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, 350-368. 18 s.

Plantin, L. (2012). Föräldraskap och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 17 s.

Ritchie, A. & Barker, M. (2006). ‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have to Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy. Sexualities 9(5): 584-601. 15 s.

Rydström, J. (2000). “Sodomitical Sins Are Threefold”: Typologies of Bestiality, Masturbation, and Homosexuality in Sweden, 1880-1950. Journal of the History of Sexuality, 9(3): 240-276. 36 s.

Simon, W. & Gagnon, J. (1986). Sexual scripts: Permanence and change. Archives of sexual behaviour, 15(2), 97-120. 23 s.

Skårner, A. & Svensson, B. (2012). Rusmedel och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 20 s.

Skårner, A. & Svensson, B. (2013). Amphetamine use and sexual practices. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 5, 403-423.

Sullivan, R. & McKee, A. (2015). Pornography: Structures, Agency and Performance. Cambridge: Polity Press. (Introduction, Conclusion). 30 s.

Tillkommer 150 sidor vetenskapliga artiklar.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringstillfället på kursen.