Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB721B Samhällsorientering och lärande: Möten, identitet och livsfrågor i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om hur mänskliga rättigheter kommuniceras i medier och hur detta yttrar sig i undervisningen. Kursen syftar också till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av bedömnings- och dokumentationsformer. Kursen syftar vidare till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet.

I kursens anläggs ett SO-perspektiv på mediers betydelse för barns lärande och kunskapsutveckling.Särskilt behandlas frågor om mänskliga rättigheter med koppling till barns rättigheter.

Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter/elevmaterial behandlar kursen bedömnings- och dokumentationsformer. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på.

I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Här behandlas särskilt förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, workshopar i estetisk kommunikation, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ dels kring informationssökande och dels till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Prov 1 Lärandemål ett och två examineras genom en individuell, skriftlig uppgift.

Prov 2 Lärandemål tre och fyra examineras i grupp där studenterna formulerar ett utvecklingsarbete med syfte att främja alla elevers kunskaper.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

*Gemensam litteratur

Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

*Egelund, Niels (2008). The value of international comparative studies of achievement - a Danish perspective. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 15/3. (s 245-251) (6 s.) – nätversion finns

*Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education. 40/1 (s 15-28) (13 s) – nätversion finns.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet. (100 s.)

*Hattie, John (2011). Synligt lärande. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf (65 s.)

Jakobsson, Anders, Tema Storskaliga studier, kunskapsmätningar som paradox och möjlighet , Utbildning & Demokrati 2013, Vol 22, nummer 3 http:www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2013/Nr%203/Tema%20Storskaliga%20studier.pdf

Jakobsson, Anders, Tema Storskaliga studier, Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn, Utbildning & Demokrati 2013, Vol 22, nummer 3

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2013/Nr%203/Att%20unders%c3%b6ka%20kunskapstrender%20med%20hj%c3%a4lp%20av%20PISA.pdf

Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (224 s)

Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.) (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerup

*Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education. 28/2 (s 165-178) (13 s.) – nätversion finns

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Magnusson, Kerstin., Malmgren, Gun. & Nilsson, Jan (2014). Att göra sin röst hörd tematisk undervisning i grundskolans mellanår /. Johanneshov: MTM

*McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 15/3 (s 223-243) (20 s) – nätversion finns

*OECD (2012). Equity and Quality in Education. Supporting disadvantaged students and schools. (12 s.) http:www.oecd.org/edu/preschoolandschool/equityandqualityineducation-supportingdisadvantagedstudentsandschools.htm

Skolverket (2014). Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet,

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3329

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.