Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL209C Religion och lärande: Kulturmöten och identitet i skolan (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utvecklar och fördjupar sina kunskaper om religioner och livsåskådningar i världen och vidgar sin förståelse av religioners och livsåskådningars roll för individer, grupper och samhällen. Kursen syftar också till att studenterna tränar kritisk granskning och värdering av representationer av religioner i läromedel. Studenterna ska också utveckla sin didaktiska medvetenhet och förmåga med fokus på planering, genomförande och bedömning.

I kursen står religioners och livsåskådningars betydelse för individ, grupp och samhälle i centrum. Kursen fokuserar och fördjupar studiet av religionerna judendom, kristendom, och islam. Här introduceras också hinduism, buddhism och ursprungsfolkens religioner samt några livsåskådningar såsom t.ex. ekologism, existentialism, feminism, humanism och marxism. Religioner och livsåskådningar sätts i relation till föreställningar om ett hållbart samhälle.

Olika representationer av religioner och livsåskådningar, så som de kommer till uttryck i t.ex. källtexter, bilder, religiösa artefakter, läromedel och vetenskapliga texter, granskas kritiskt.

Frågor kring bedömning, framåtsyftande dokumentation och kommunikation av elevers kunskaper i förhållande till styrdokumenten konkretiseras också i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Identifiera, exemplifiera och analysera hur människors tro och religiösa praktik har tagit sig uttryck historiskt och i nutid

2. källkritiskt granska och analysera representationer av religion i olika typer av texter t.ex. källtexter, vetenskapliga texter, läromedelstexter och bilder.

3. planera undervisning med utgångspunkt i religioner och livsåskådningar med relevans för kursens syfte

4. reflektera över hur elevers kunskaper kan dokumenteras, formuleras i bedömningsunderlag och kommuniceras för att stödja deras kunskapsutveckling i ämnet religionskunskap i förhållande till nationella styrdokument

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, fältarbete, museibesök, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Trestegstentamen (Three-step Test).

I detta prov examineras lärandemål 1. 7hp

Prov 2: Muntlig och skriftlig läromedelsanalys (Oral and Written Teaching Aid Analysis).

I detta prov examineras lärandemål 2. 3hp

Prov 3: Muntlig presentation och skriftlig inlämningsuppgift (Oral presentation and Written Task).

I detta prov examineras lärandemål 3 och 4. 5hp

För godkänt resultat på kursen krävs minst godkänt på alla kursens prov

För väl godkänt krävs motsvarande väl godkänt omdöme på minst två av kursens 3 examinerande prov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Gardell, Mattias (2011). Islamofobi, 2nd ed, Stockholm: Leopard Halperin. (309 sidor).

Groth, Bente (2002). Judendomen – Kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (Urval 200 s.)

Härenstam, Kjell (2000). Kan du höravindhästen? Religionsdidaktik, om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur. (199 s.) pdf

Jacobsen, Knut A (2002).Buddhism – religion, historia, liv; kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (318 s.)

Jacobsen, Knut A (2004). Hinduismen – historia, tradition, mångfald. Stockholm: Natur och Kultur. (394 s.)

Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. (3:e utökade uppl.) Malmö: Gleerups utbildning (224 s.)

Liljefors Persson, Bodil (2008). ”Kolonialism, stereotyper, myter och bilder: om representation av Amerikas indiankulturer i svenska läromedel.” I Aktuellt om historia: historieundervisning och Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet:1. Historielärarnas förening. (8 s. finns som pdf)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Otterbeck, Jonas (2004). ”Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om Islam.” I Didaktikens Forum 1, 2004. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm

Roald, Anne Sofie (2005). Islam: historia, tro och nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 200 s.)

Rasmussen, Tarald & Einar Thomassen (2007) Kristendomen. En historisk introduktion. Skellefteå: Artos & Norma. (416 s. i urval)

Sandin, D. (2014). Dokumentation för lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.(227 s.)

Sarri Krantz, Anna (2018). Tredje generationens överlevande: En socialantropologisk studie om minne, antisemitism och identitet i spåret av Förintelsen (Avhandling). Lund. (202 sidor).

Woodhead, Linda (red.) (2009). Religions in the Modern World. Traditions and transformations. 2nd edition. Routledge, (Urval 150 s.)

Tillkommer aktuellt textmaterial 250 s. med bl.a. källtexter och artiklar.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för lärarexamen.