Examen om minst 180 högskolepoäng i huvudämnet omvårdnad alternativt vårdvetenskap inklusive ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Dessutom krävs att kursen : Forskningsmetodik I (OV712A) 7.5hp eller motsvarande är godkänd.

Syftet med kursen är att den studerande skall tillägna sig fördjupade kunskaper om vetenskapsteoretiska och filosofiska traditioner, som positivism, postpositivism och hermeneutik, samt deras konsekvenser för val av forskningsdesign med särskilt fokus på hälso-och sjukvården. Studenten ska även tillägna sig kunskap om etablerade ramverk för komplexa interventioner. Kursen syftar också till att studenten ska kunna förstå och förklara statistiska begrepp och metoder. Dessutom ingår att studenten fördjupar sin kunskap och färdighet i akademiskt skrivande och sin förmåga att formulera relevanta forskningsetiska och vetenskapliga problemställningar genom att tillämpa ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.

Kursen behandlar olika forskningsriktningar såsom positivism, postpositivism samt hermeneutik, samt dessa riktningars grundläggande vetenskapsteoretiska och filosofiska begrepp. Riktningarnas styrkor och svagheter samt tillämpning diskuteras, med fokus på att skapa kunskap av relevans för hälso- och sjukvården. Vidare presenteras kvalitativa och kvantitativa forskningsdesigner, inklusive relevanta statistiska begrepp, och forskningsetiska aspekter rörande metoderna introduceras.

Etablerade ramverk för komplexa interventioner och relevanta designs presenteras. Inom ramen för forskningsprocessen ska studenten formulera en problemställning och syfte av relevans för medicinsk och vårdvetenskaplig forskning. Ett fördjupat akademiskt skrivande tillämpas med utgångspunkt från ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. kritiskt värdera de filosofiska och vetenskapsteoretiska grunderna inom positivism, postpositivism och hermeneutik, samt dessa traditioners betydelse för val av design och metod för forskning inom en hälso- och sjukvårdskontext,

2. förklara och differentiera mellan vanliga forskningsdesigner inom kvalitativ och kvantitativ metod, litteraturstudiedesign, innefattande relevanta statistiska begrepp, samt kritiskt reflektera kring forskningsetiska aspekter rörande de olika metoderna,

3. analysera och värdera ramverk för komplexa interventioner och dess relation till olika forskningsdesign,

4. tillämpa forskningsprocess genom en självständigt formulerad problemställning och syfte med relevans för hälso-och sjukvård, och

5. tillämpa akademiskt skrivande och kritiskt granska forskningsprocessen vid opponent- och respondentskap.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier och seminarier. För att studenten ska uppnå lärandemål 1, 2 och 3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar och kopplas till ett seminarium. Relationen till lärandemål 4 och 5 sker genom att studenten skriver en fördjupad forskningsplan som behandlar en forskningsdesign av relevans för att kunna besvara vald problemställning. Forskningsplanen presenteras vid ett seminarium där opponent- och respondentskap ingår. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska.

Kursens lärandemål 1-3 examineras vid ett seminarium där studenterna arbetat i par och fokus på bedömningen läggs vid den enskilda studentens förmåga att kritiskt diskutera och reflektera, både muntligt samt skriftligt, över de frågor som ställts inför examinationen. Lärandemål 4 och 5 examineras individuellt både skriftligt samt muntligt vid ett seminarium där bedömning för lärandemålets uppfyllande baseras på hur välunderbyggd forskningsplanen är metodologiskt och problemställningens relevans för en hälso- och sjukvårdskontext. Detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget återfinns i studiehandledning.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på examinationsmomentet, forskningsplan.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

Creswell JW, (2014) A concise introduction to mixed methods research. London, SAGE Publications Inc. 152s.

Green J, (2013) Qualitative Methods for Health Research. SAGE Publications Ltd. 360s.

Helbæk M, (2014) Statistik i ett nötskal. Lund: Studentlitteratur AB. 198s.

Helgesson G, (2015) Forskningsetik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 176s.

Medical Research Council, (2008) Developing and evaluating complex interventions: new guidance. London: MRC. https://www.mrc.ac.uk/documents/pdf/complex-interventions-guidance/ [2021-10-04]

Sidani S, Braden CJ, (2011) Design, evaluation and translation of nursing interventions. Wiley & Blackwell. Iowa State University Press. 320s.

Thornquist E, (2021) Vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori. Malmö: Gleerups. 256s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt att resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.