Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja språk- och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska bli medveten om hur våra basbehov tillgodoses i perspektiv av hållbar utveckling och tekniska lösningar.

Kursen behandlar bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Kursens ämnesinnehåll utgår från inflödet av mat, vatten och energi till en skola samt hur skolans flöde av dessa ser ut och vart de tar vägen. Innehållet studeras i ett historiskt perspektiv och i relation till ett hållbart samhälle. Enkla tekniska konstruktioner görs och dokumenteras samt kopplas till teknikhistoria. Ämnesdidaktiska frågor behandlas i sitt sammanhang.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier, självstudier, studiebesök, experiment, samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Prov 1: Skriven text (Written Text), 3hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 3: Muntlig presentation och kompletterande text (Oral Presentation and Complementary Text), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Obligatoriska moment förekommer och meddelas vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på två av proven.

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2020). Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (kap. 3-4; 80 s)

Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2017). Energi för hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur (kap. 3-5; 70 s)

Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 2-3, 5, 8-9; 85 s)

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), (20 s). Tillgänglig på internet.

Helldén, Gustav; Högström, Per; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2015). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

(kap. 4; 15 s)

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket (15 s)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket. (13 s)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 3, 6, 8, 10-11; 80 s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2020). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan. 2 uppl. Malmö: Gleerups. (200 s)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket. (13 s)

Kungliga Vetenskapsakademin (2011). Kemi – den gränslösa vetenskapen. (112 s). Tillgänglig på internet.

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14 (11 s).

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 403-437 (35 s).

Åkerfeldt, Anna; Källander, Susanne & Selander, Staffan (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber. (160 s)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 150 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.