Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO221B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i naturvetenskap och teknik i ett F-3- perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper och bedömning för och av varje elevs lärande.

Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla naturvetenskapliga och tekniska kunskaper inom några ämnesområden med relevans för förskoleklass och upp till årskurs 3. I kursen ska studenterna också utveckla sin förmåga att planera undervisningssekvenser i en heterogen elevgrupp i enlighet med skolans styrdokument samt att reflektera över olika synsätt på kunskap. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla kunskaper om och förmåga att använda estetiska uttrycksformer och digitala medier med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument.

I denna kurs ges studenten möjlighet att fördjupa sig i ämnesområden som universum, jordens utveckling, värme, tekniska system samt trafik sett ur naturvetenskaplig och teknisk synvinkel. Kursen har fokus på hur närmiljön kan användas för att planera undervisning och utveckla kunskap inom fysik, kemi, biologi och teknik. En del av kursen består av arbete med olika estetiska uttryckssätt samt IKT som medel för att stärka lärandet i naturvetenskap och teknik. Teknik i närmiljön används som inspiration i skapandet av olika konstruktioner. Vidare ingår dramatisering och berättande om naturvetenskapliga fenomen i närmiljön.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, exkursioner, seminarier, självstudier, hemexperiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.

Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattas av 9 hp och den andra 6 hp.

Prov 1: Skriftlig pedagogisk planering 9 hp (Written educational planning 9 credits)

Mål 4, 5, 6 och 7 examineras genom att studenten gör en planeringsuppgift med bedömningsmatris och en diskuterande del.

Prov 2: Begreppskarta (Concept map) samt Teknisk konstruktion (Tecnical construction) 6 hp (6 credits)

Mål 2 examineras genom en individuell salstentamen i form av en begreppskarta.

Mål 1 och 3 examineras genom att studenten genomför en muntlig och digital gestaltning som innefattar en teknisk konstruktion.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Andersson, Björn (2010). Att utveckla undervisning i naturvetenskap-kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. (297s)

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer. För lärare F-6. Malmö: Gleerups. (190 s)

Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts. (70 s)

Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära. Stockholm: Liber (178s)

Grönte, Veronika (2006). Berättarteknik. Uppsala: nationellt centrum för biologi (40s). Kan även laddas ner på: http:www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/pdf/idehafte1.pdf

Harlen, Wynne (1999). Våga Språnget – om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist och Wiksell (149s)

Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger; Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag (224s)

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (180s)

Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. Lund: Studentlittertur, valda delar, ca 300 s

Lindegren, Roger (2007). När kemin stämmer. Lund: Studentlitteratur (206s)

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Lund: Studentlitteratur (146s)

Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik//. Umeå: Fundo förlag AB

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter Stockholm: Skolverket (70s)

Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Skolverket (60 s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.