Kursplan hösten 2012
Kursplan hösten 2012
Benämning
Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion
Engelsk benämning
Science Subjects, Technology and Education: Introduction
Kurskod
NO221B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-08-24
Gäller från
2012-09-03
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
GXX
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper i och intresse för naturvetenskap och teknik samt utveckla ämnesdidaktisk kompetens relevant för undervisning från förskoleklass till om med årskurs tre i grundskolan.
Innehåll
Det ämnesdidaktiska innehållet har fokus på skolår F-3. Kursen är indelad i 5 olika teman som löper om ca 2 veckor var. Dessa teman är: Naturvetenskapens och teknikens karaktär och betydelse samt skolans teknik och NO- undervisning; System Jorden; Människans hälsa; Människan och tekniska samhällssystem som har med vatten, atmosfär och energi att göra; Världsbilden samt livets utveckling. De naturvetenskapliga arbetssätten är centrala i kursen. Studenten arbetar med egna undersökningar, konstruktioner och observationer, vilka redovisas multimodalt. Estetiska uttrycksformer såsom värderingsövningar och rollspel ingår i kursen och vissa grundläggande begrepp och teorier som t.ex. materia och energi bearbetas i flera teman. Ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv går också som en tråd genom kursen och det gäller även ett historiskt perspektiv. Studenten ges under kursen möjlighet att utveckla sin digitala kompetens genom att studenterna ägnar sig åt informationssökning från advekata digitala källor och genom att en stor del av arbetet äger rum på en lärandeplattform där studenterna både hämtar, kritiskt granskar och lägger ut informationen digitalt.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera naturvetenskapens och teknikens karaktär samt exemplifiera och förklara hur ett naturvetenskapligt sätt att beskriva världen skiljer sig från beskrivningsmodeller inom andra vetenskaper och kunna argumentera för naturvetenskapens och teknikens roll i skolan
- med utgångspunkt från exkursioner och laborationer beskriva ekosystems struktur och dynamik, nämna några olika livsformer och beskriva deras livsbetingelser samt redogöra för naturvetenskapens förklaring till livets utveckling på jorden
- förklara funktionen och samverkan hos valda organsystem i människokroppen, relatera funktionernas samband till cellens struktur och funktion samt relatera sinnenas funktion till ljud och ljus
- definiera vad som främjar en god hälsa för barn och vuxna samt motivera och formulera hur ett hälsofrämjande synsätt kan tillämpas i undervisningssituationer med utgångspunkt från aktuella frågor i media samt utifrån adekvata digitala källor
- konkretisera och förklara vanliga astronomiska fenomen som jordens och månens rörelser samt hur dessa är kopplade till våra tidskonstruktioner och årstider
- förklara de svårigheter som finns när det gäller barns förståelse för grundläggande begrepp inom naturvetenskap och teknik såsom skillnader mellan kemisk reaktion och fasövergång samt olika ämnens löslighet kopplat till olika tekniska system
- planera, genomföra och utvärdera lämpliga undersökningar för att få svar på egna och elevers naturvetenskapliga frågeställningar
- kommunicera några grundläggande tekniska funktioner och lösningar med hjälp av digitala skisser och konstruktion av modell
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, seminarier, självstudier, hemexperiment samt olika former av gestaltningar. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt.
Bedömningsformer
Studenterna examineras enligt två provkoder där en omfattas av 8 hp och den andra 7 hp.
Provkod 1: Lärandemål två, fem, sex och sju examineras genom en enskild skriftlig tentamen.
Provkod 2:
Gruppredovisning: Lärandemål tre och fyra examineras genom en muntlig gruppresentation där någon form av estetisk gestaltning ingår. Såväl gruppens som individens prestation bedöms.
Individuell skriftlig text: Lärandemål ett examineras genom att studenten skriver en argumenterande text samt ger kamratrespons på någon annan students text.
Individuell presentation: Lärandemål åtta examineras genom att en modell produceras och presenteras på ett seminarium.
Betygskriterierna delges vid kursstart. För att erhålla VG på hel kurs krävs betyget VG på båda kursdelarna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur:
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap, Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978 – 91-44-05233-5 (392 s)
Andersson, Björn; Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1-5. Kunskapsbas och undervisningsförslag. Göteborg: kan laddas ner på: http://na-serv.did.gu.se/adip/livscykler.pdf
Bjurulf, Veronika (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedts förlag (150s)
Dahlstrand, Lars (2011). Kemins grunder. Brantevik: D&D förlag (48s)
Elm, Annika (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och i en förskoleklass. Kan laddas ner på: su.diva-portal.org/smash/get/diva2:304718/FULLTEXT01 (20s)
Elfström Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor; Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och naturvetenskap – upptäck, utforska, lära. Stockholm: Liber. ISBN: 978-91-47-08422-7 (178 s)
Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger och Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Libers förlag (224s)
Krigsman, Thomas; Nilsson, Bodil; Wahlström, Ebba (2002). Kemiskafferiet, ett studiematerial i kemi för tidigare årslärare; kan laddas ner från: www.krc.su.se/page.php?pid=179 (200s)
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Lund: Studentlitteratur (146s)
Sjöberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (100s)
Internetsidor:
DINO, diagnosmaterial för formativ bedömning i NO F-6 (2011): kan nås via www.skolverket.se
IT för pedagoger (2011): www.itforpedagoger.skolverket.se
http:multimedia.skolverket.se
Myller av liv(2011): www.mylleravliv.se
Nordlab (2012): http://na-serv.did.gu.se/nordlab/
Resurscentrum för biologi(2011):http:www.bioresurs.uu.se
Resurscentrum för kemi(2011): http:www.krc.su.se/page.php?pid=179
Resurscentrum för fysik (2011): http:www2.fysik.org
Resurscentrum för teknik:http:www.liu.se/cetis/ (2011)
Sjukvårdsupplysningen(2011):http: www.1177.se
Valbar litteratur:
Andersson, Björn (2008). Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur (226 s)
Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur (296s)
Hewitt, Paul; Lyons, Suzanne; Suchocki, John; Yeh, Jeniifer (2007). Conceptual Integrated Science. San Fransisco: Pearson. ISBN: 978-0-321-65942-2 (600 s)
Nilsson, Jan; Wagner, Ulla; Rydstav Emma(2008). Vilja och våga, temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur (130 s)
Persson, Hans (2007). Boken om Fysik och kemi. Lärarboken. Stockholm: Almqvist och Wiksell (176 s)
Persson, Hans (2011). Försök med NO F-3. Stockholm: Liber (150s)
Rutledge, Neil (2010). Primary Science, teaching the tricky bits. Glasgow: Open University Press. ISBN: 978-033522228-5 (196 s)
Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Solna: Ekelunds förlag (252 s)
Rönnlund, Bo (2005). Fysikbegrepp och Experiment. Luleå: Norrlands Skolkonsulent. ISBN: 91-971215-3-3 (340 s)
Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson bokförlag (325 s)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.