Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: MU231B Musik och lärande: Musik som kunskapsform (genomgången)

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

Kursen didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6.

Kursen består av sex serier bestående av workshops, föreläsningar, litteraturseminarier och grupparbete.

Följande serier ingår:

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops med gestaltningar och reception, föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbete och gruppövningar, handledning, projektarbete samt studier individuellt och i grupp. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där studenten förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, reflektioner och initiativtagande till responsarbete och arbetsmöten. Studenten förutsätts planera sina studier i såväl praktiska moment som teoretiska studier så att tid avsätts till både kontinuerlig färdighetsträning och litteraturstudium.

I en individuell muntlig redovisning baserad på en skriftlig dokumentation och analys av elevintervjuer med relevant litteraturanknytning bedöms studenten med avseende på sin förmåga att utifrån kunskap om olika musikpedagogiska inriktningar och barns relation till musik föra ett resonemang om musikämnets kunskapsstruktur och organisationen av musik i skolan.

Med start i aktiv nulyssning och reception av ett musikstycke/en låt väljer studenten ett problemområde vilket bearbetas gruppvis i projektform och genom ett problemorienterat utforskande. Redovisningen sker i form av a) en lyssningspresentation med tillhörande reception och b) en individuell portfolio (innehållande skrift, arrangemang, ljud och film) där måluppfyllelse av lärandemål 2, 3, 4 och 5 framgår.

Studentens förmåga att aktivt delta och leda flerstämmig sång samt spela ackord och melodi på instrument utifrån notbild och ackordbeteckning examineras individuellt vid ett tillfälle i serien Sång och ackompanjemang.

Studentens förmåga att utföra och leda rytmikmetrik och rörelsegehör i kombination med musicerande bedöms gruppvis vid ett tillfälle i serien Rytmik.

Studentens förmåga att konkretisera gällande läroplan till en lokal pedagogisk planering samt bedöma och betygsätta elever i musik bedöms genom att studenten individuellt skriver en presumtiv pedagogisk planering som åskådliggör förslag på bedömnings- och dokumentationsformer. Det skriftliga dokumentet behandlas genom kamratrespons och vid ett muntligt seminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Aulin-Gråhamn, Lena; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur (235 s)

Boström, Astrid & Bohlin, Ulrika (2008). "Alla pratar om reception men vad menar dom?" Lärarutbildares erfarenheter av arbete med estetisk kommunikation ur ett mottagarperspektiv med särskilda aspekter på reception av musik. Malmö: Musikhögskolan i Malmö (120 s)

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s)

Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)

Jaques-Dalcroze, Emile (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH Förlaget (250 s)

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 8, nr 1‐2 (57 s)

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)

Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag

(200 s)

Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag (83 s).

Lundberg, Dan; Malm, Krister & Ronström, Owe (2000). Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag (valda delar, ca 100 s)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011)

Nilson, Bo (2002). ”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala verktyg. Malmö: Malmö academy of music. (200 s)

Rylander, Per-Erik & Andreasson, Claes (2005). Berätta med ljud. Att spela in, redigera och mixa i datorn. Lund: Studentlitteratur (340 s)

Small, Christopher (1998). Musicking. The meanings of performing and listening. Hanover NH: Wesley University Press (227 s)

Söderman, Johan, (2007). Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier. Malmö: Malmö Academy of music (valda delar, ca 100 s)

Törnquist, Els-Mari (2006). Att iscensätta lärande. Lärares reflektioner över det pedagogisk arbetet i en konstnärlig kontext. Malmö: Malmö Academy of music (160 s)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300s)

Aktuell forskning väljs i samråd med lärare

Övrig litteratur, artiklar och läromedel:

Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel I samråd med lärare (200 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.