Naturkunskap A, Samhällskunskap A

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i och om musik genom kreativ och nyskapande verksamhet, undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med speciellt fokus på den lärande individen och estetiska lärprocesser i samspel, behandlas såväl musicerande och musikens verktyg och hantverk som musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. Kursens innehåll som baseras på beprövad erfarenhet och aktuell forskning inom musikens ämnes- och utbildningsområde, diskuteras lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete utifrån kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten…

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier samt arbete i projektform. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Lärandemål 1 bedöms individuellt i en presentation och muntlig reflektion av studentens digitala portfolio. Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom en av studenten planerad sång-, instrument- och ensembleworkshop i grupp. Workshopen genomförs med övriga studenter som deltagare. Vidare bedöms studenten individuellt genom en skriftlig pedagogisk momentplanering med tillhörande reflektion samt egen vald dokumentation av musikarrangemanget. Lärandemål 4 bedöms individuellt genom en teoretiskt underbyggd argumenterande text där didaktiska ställningstaganden och begrepp som musikskapande och digitala medier diskuteras. Lärandemål 5 Bedöms individuellt genom ett framförande av en musikföreställning i grupp med tillhörande projektplan samt i en individuell text och en muntlig presentation där projektformens betydelse för individuellt och kollektivt lärande diskuteras.

Prov 1: Musik och ledarskap i teori och praktik, 10,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1,2,3 och 4.

Prov 2: Skapandeprocesser och iscensättning, 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om bedömning och dokumentation som stöd för elevers lärande.

Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas olika bedömnings- och dokumentationsformer utifrån olika teoretiska perspektiv och med elevers lärande i fokus.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten…

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier samt arbete i projektform. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Kursen examineras individuellt såväl digitalt och muntligt som skriftligt. Examinationen består av en digital och muntlig presentation av ett case, där studentens förmåga att samla in, sammanställa och analysera dokumentationer av elevers kunskapsutveckling och annat material från VFU bedöms. Vidare ligger casepresentationen till grund för en skriftlig pedagogisk planering med analyser av bedömnings-, betygsättning- och dokumentationspraktiken i relation till gällande läroplan samt olika sätt att synliggöra och kommunicera bedömning.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmik – en pedagogisk metod. www.forskoleforum. Lund: Studentlitteratur (4 s)

Bohlin, Ulrika (2009). Rytmikhistorik. www.forskoleforum.se Lund: Studentlitteratur (1 s)

Cox, Roland (2009). Ta in musiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (76 s)

Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)

Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).

Mars, Annette. (2014). Kunskapande kraft i skapande verksamhet. i M. Askander, J. A. Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle. Stockholm: Kira Förlag.

Mars, Annette. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. bulletin of empirical music education research, 6(1).

Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)

Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)

Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)

Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Malmö: Musikhögskolan i Malmö (120 s)

Törnquist, Els-Mari (2011). Estetiska lärprocesser. I: Persson & Riddarsporre (red) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. Stockholm: Natur & Kultur (s. 274-295) (21 s)

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB (110 s)

Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)

Jönsson, Anders (2010) Lärande – bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB (i urval ca 100 s)

Lindström, Lars & Lindberg; Viveca & Pettersson, Astrid (red) (2011) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag (i urval 100 s)

Ericsson, Gertrud (2000). Dans på schemat. Beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne. Lund: Studentlitteratur (135 s)

Övrig litteratur, artiklar och läromedel: Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel i samråd med lärare (ca 165 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).