Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningen och dess funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett 4-6 -perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin kunskap om sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i 4-6.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument. Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett 4-6-perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv. Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling. Kursen behandlar även relevanta problem och begrepp inom sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala matematikdidaktiska teorier. Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen, som innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, laborationer, responsarbete, gruppövningar samt uppgifter som kan utföras individuellt och i grupp, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskolan. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och bidrar aktivt med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

En individuell skriftlig tentamen prövar studentens kunskaper i sannolikhetslära och statistik. Individuellt presenteras muntligt och skriftligt hur öppna problem, laborativt arbete och olika uttrycksformer kan ge en ökad förståelse för sannolikhet och statistik samt stödja språk- och kunskapsutvecklingen och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet kopplas till relevant forskning. Den muntliga redovisningsformen sker med digital teknik. Utifrån nationella mål och betygskriterier i matematik analyserar och bedömer studenten elevers kunnande utifrån en av studenten utarbetad bedömningsmatris, vilken kan användas dels för formativ som summativ bedömning inom områdena, dels för att kommunicera detta med elever och föräldrar. I grupp granskar studenten andra studenters arbeten.

Skriftlig tentamen (5 hp) Written examination (5 hp) I detta prov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i sannolikhet och statistik. Provet examinerar målen 1, 7 och 8.

Akademisk text (5 hp) Academic text (5hp) Utifrån nationella mål och kunskapskrav i matematik, kurslitteratur samt kritisk granskning av läromedel utarbetar studenten uppgifter och bedömningsmatris vilken används dels för formativ bedömning inom något av områdena sannolikhet eller statistik för 4-6, dels för att reflektera över hur bedömningen kan kommuniceras med elever och föräldrar. Arbetet genomförs i par och varje student lämnar in en skriftlig problematisering av arbetet med stöd i kurslitteratur. Problematiseringen inbegriper en redogörelse för sambandet mellan det matematiska språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv. Kamratrespons med kritisk granskning av annat studentpars arbete och efterföljande revision av texten ingår i examinationen. Provet examinerar målen 1, 2, 3, 4, 5 och 10.

Muntlig presentation (5 hp) Oral presentation (5 hp) I grupp planerar och utför studenten en statistisk undersökning. Utifrån erfarenheterna drar studenten pedagogiska slutsatser, utarbetar en lektion som ska genomföras med elever i relevant åldersgrupp och ger ett didaktiskt reflekterad förslag på en reviderad lektionsplanering. Arbetet ska inkludera en reflektion över sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse. Arbetet redovisas som en film/inspelning med stöd i en skriftlig text. Kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen. Provet examinerar målen 6, 7 och 9.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20-34.

Andreasson, Ingela (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, Ingela, & Dovemark, Marianne (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), 480–491.

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Israelsson, Marie, Jönsson, Anders & Grettve, Anna (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.

Jess, Kristin, Skott, Jeppe & Hansen, Hans Christian (2011). Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande Stockholm: Norstedts (208 s)

Lundahl, Christian (2014). Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg,Caroline (red)(2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008). Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s) London: SAGE Publications.

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från www.skolverket.se

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket Tillgänglig från: www.skolverket.se

Skolverket (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (147 s) www.skolverket.se

Skolverket. Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (2013) (32 s.)

Härtill kommer 300 sidor litteratur som studenten väljer från en lista publicerad på It’s learning.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).