Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML231B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i geometri i ett årskurs 4-6–perspektiv.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Studenterna förutsätts ta eget ansvar till att responsarbete och arbetsmöten av olika slag äger rum.

I detta prov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.

Provet examinerar målen 7 och 11.

I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende årskurs 4-6 organiserat ur ett likvärdighetsperspektiv med fokus på begreppsutveckling avseende ett valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utgå från ett undersökande arbetssätt med inslag av digitala verktyg för att stödja elevers språk-och kunskapsutveckling. Den didaktiska reflektionen inbegriper diskussion av synsätt på kunskap, lärande och elever.

Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.

Provet examinerar målen 1,2,3,5,6,8 och 10.

Assessment matrix (5 hp)

Utifrån nationella mål och kunskapskrav i geometri utarbetar och prövar studenten olika uppgifter med tillhörande bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning inom geometri. Presentationen innehåller en diskussion utifrån grundläggande begrepp och bedömningssyfte. Redovisning av arbetet sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.

Provet examinerar mål 3,4,6 och 7.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två prov.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Blomhøj, Morten (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, (4), 36-45.

Boaler, Jo (2008). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber (228 s)

Bråting, Kajsa., Sollervall, Håkan. & Stadler, Erika. (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)

Jess, Kristine., Skott, Jeppe. & Hansen, Hans.Christian. (2011). Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups.

Korp, Helen. (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket.

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 5, 6, 8, 9, 13, 14 och 17. (83+59+22+21+21+19+35) (260 s)

Pettersson, Astrid m.fl.(2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s.)

Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. (77 s)

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s).

Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.

Här tillkommer 300 sidor litteratur inom matematikdidaktik som väljas från en lista publicerad på lärplattformen Canvas.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.