Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om sociala villkor och samhällsanalys samt sociala villkors betydelse för undervisningssituationer.

Detta är en tematisk kurs om sociala villkor. Kursen behandlar frågor om sociala villkor såsom teorier om migration, rättvisa, genus, jämlikhet, jämställdhet, social hållbarhet samt globalisering och digitalisering. Samhällsfrågor som aktualiserats under studenternas vfu används för att arbeta med samhällsanalys genom ett undersökande arbetssätt.

I kursen problematiseras arbete med sociala villkor och samhällsfrågor utifrån didaktiska perspektiv och val.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera aktuella samhällsfrågor med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder

2. tillämpa ett undersökande arbetssätt på en samhällsfråga genom vetenskaplig problemformulering

3. samla, bearbeta och analysera information om sociala villkor och samhällsutmaningar

4. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och projektarbete.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd såväl på Prov 1 som på Prov 2.

Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (2021). (red.) Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur. (484 s.)

Jacobsson, Katarina & Wästerfors, David. (2013). Från klarhet till klarhet: lysande texter för sociologisk forskning. 1. uppl. Malmö: Égalité (383 s.)

Morén, Göran (2017). Samhällsfrågor som didaktiskt begrepp i samhällskunskap på gymnasieskolan: en potential för undervisningen. Karlstad: Karlstads universitet (89 s.)

Rienecker, Lotte (2003) Problemformulering. Malmö: Liber. (64 s.)

Suhonen, Daniel, Therborn, Göran & Weithz, Jesper (2021) Klass i Sverige: ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet Lund: Arkiv förlag (urval om ca 200 sidor sker i samråd mellan lärare och student)

Tväråna, Malin (2019). Kritiskt omdöme i samhällskunskap: undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. Stockholm: Stockholms universitet (160 s.)

Tillkommer artiklar och material, ca. 100 sidor. Väljs i samråd med kursansvarig och undervisande lärare.

Individuell fördjupning om kunskapssyn och lärande (ca. 100 s.), väljs i samråd med kursansvarig och undervisande lärare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.