Kursplan med gällandedatum 2018-11-22

Benämning

Samhällskunskap och lärande: Media och kommunikation

Engelsk benämning

Civics and Education: Media and Communication

Kurskod

LS701C

Omfattning

15 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2018-11-22

Gäller från

2018-11-22

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

A1N

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sina kunskaper om medier och kommunikation, sin förmåga att granska och värdera olika typer av medier och sina färdigheter att använda digitala media i undervisning.

Innehåll

Kursen huvudtema är medie- och kommunikationsfrågor i ett utbildningsperspektiv. Kursen inleds med en teoretisk del kring kommunikation, interaktion, medieteori, och mediesociologi. Vidare behandlas medielagstiftning, rättsskipning, källkritik och etik. Under kursens sista del genomför studenterna ett projektarbete i digital form som belyser frågor kring politik, samhälle, rättsskipning och media.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

analysera och diskutera kommunikationsfrågor på individ-, grupp- och samhällsnivå
hantera frågor om lagstiftning, källkritik och etik i utbildningssammanhang
analysera och problematisera frågor om samband mellan media, samhällsutveckling och demokrati
kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.

Bedömningsformer

Kursen examineras dels genom en individuell skriftlig tentamen, dels genom muntlig presentation. Det avslutande projektarbetet examineras muntligt och skriftligt.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Becker, Howard S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv (185s)

Bengtsson, Stina (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. 1. uppl. Stockholm: Liber (252s

Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom .(133s) Tillgänglig på Internet.

Engdahl, Oskar & Lindgren, Sven-Åke (2017). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (300s)

Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan Stockholm: Volante (163s)

Goffman, Erving (1963) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (169s)

Ivert, Anna-Karin & Mellgren, Caroline (2018) Kriminologi och staden. Från Mellgren, Caroline, Fritz Väfors, Marie och Tiby, Eva (red) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. (10s) (Distribueras av kursledningen)

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2012). Medierna och demokratin. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (373s)

Därtill tillkommer aktuella forskningsartiklar och material i samråd med kursledare.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.