Kursplan med gällandedatum 2012-09-03

Benämning

Samhällskunskap och lärande: Demokrati och politik

Engelsk benämning

Civics and Education: Democracy and Politics

Kurskod

LS202C

Omfattning

15 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2012-06-28

Gäller från

2012-09-03

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1N

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna skall fördjupa sina ämnesteoretiska kunskaper i statsvetenskapliga frågeställningar om den politiska styrelsens organisering. I kursen ska studenten också utveckla en didaktisk handlingsstrategi.

Innehåll

Viktiga perspektiv som politiska idéer, politik, styrelseskick, förvaltning, stat, samhälle och medborgarskap belyses med fokus på svensk kontext. Politiska frågeställningar behandlas bl.a. utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Samspelet mellan lärare och elever i undervisningssituationen behandlas där bland annat frågor om elevinflytande och maktutövning aktualiseras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

beskriva huvuddragen i de viktigaste politiska idétraditionerna och deras inflytande på det svenska politiska systemet i ett europeiskt sammanhang
redogöra för och problematisera förhållandet mellan olika normativa demokratiperspektiv och utformningen av ett lands politiska system och institutioner
tolka och analysera kvantitativa data av relevans för kursens frågeställningar
utifrån olika perspektiv på demokrati problematisera innebörden av ett demokratiskt förhållningssätt i genomförande av undervisning i skolan

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete och diskussionsseminarier.

Bedömningsformer

Examinationen sker i form av en skriftlig tentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Hela kursen

Bäck, Henry och Larsson, Torbjörn, (2010), Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. Malmö : Liber (357s.)

Hague, Rod (2010). Comparative government and politics: an introduction. 8. ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan (urval, cirka 300 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, Språkinriktad undervisning: en handbok, 1. uppl., Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2010 (226s.)

Held, David, (1997), Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, 2:a upplagan. Daidalos (urval, cirka 300 s.)

Gemzöe, Lena, (2002), Feminism. Stockholm: Bilda (urval, cirka 150 s.)

Jarl, Maria & Rönnberg, Rönnberg, Linda (2010), Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber (urval, cirka 200 s.)

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup (128 s.)

Långström, Sture & Virta, Arja (2011). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 125s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (urval, cirka 150 s.)

Artiklar (ca 200 s)

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.