Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Svenska som andraspråk för lärare III
Engelsk benämning
Swedish as a Second Language for Teachers III
Kurskod
KS264F
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-01-29
Gäller från
2019-01-29
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS135F Svenska som andraspråk i didaktiskt perspektiv II (godkänd) eller KS257F Svenska som andraspråk för lärare II (godkänd) eller KS263F Svenska som andraspråk för lärare II (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Syfte
Kursen syftar till att studenterna skall vidareutveckla sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens när det gäller svenska som andraspråk inom undervisning för barn, ungdomar och vuxna.
Innehåll
Inledningsvis diskuteras språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper, liksom former för flerspråkig undervisning i skolan. Dessa studier leder vidare in i analys av rollen som lärare i en språkligt och kulturellt heterogen lärandemiljö, där det ställs krav på att leda ett i vid bemärkelse interkulturellt klassrumsarbete. I kursen belyses därtill hur samhälleliga diskurser genom sitt sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Därefter behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv. Kursdeltagarna arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I delkursen kopplas även genrepedagogiska resonemang samman med teorier om bedömning. Kursdeltagarna reflekterar över formativ och summativ bedömning av elevers lärande inom specifika ämnesområden, vilket relateras till den egna bedömningspraktiken.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- utifrån olika perspektiv diskutera hur språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola skapas, vidmakthålls och förändras samt redovisa strategier för interkulturellt lärande i det egna klassrummet (1)
- beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper (2)
- analysera funktion och mönster i några olika typer av läromedelstexter samt identifiera och analysera språkliga drag som utmärker dessa (3)
- analysera några elevtexter och med utgångspunkt i den genomförda analysen bedöma skribenternas genremedvetenhet (4)
- med stöd i genomförda textanalyser ta ställning till hur språket påverkar framställningen och förståelsen av ett ämnesinnehåll samt konkretisera de didaktiska konsekvenserna av detta (5)
- föra resonemang om formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers lärande inom specifika ämnesområden samt reflektera över egen bedömningspraktik (6)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och nätburet arbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Bedömningsformer
Bedömningen grundar sig på en examination i fyra delar:
Den första delen utgörs av ett litteraturseminarium där kursdeltagaren, med utgångspunkt i individuella läsjournaler över specificerad forsknings- och facklitteratur, diskuterar och tar ställning till frågor som rör språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola samt interkulturellt lärande (lärandemål 1).
I den andra delen av examinationen genomför kursdeltagaren, individuellt och i skriftlig form, en analys av två läromedelstexter och två elevtexter. I analysen ska syfte, struktur och lexikogrammatiska drag lyftas fram med hjälp av de analysverktyg kursen tillhandahåller (lärandemål 3, 4 ).
Den tredje delen av examinationen genomförs individuellt och i skriftlig form. Med utgångspunkt i de analyser som gjorts i den andra examinationsdelen och med tydlig koppling till kurslitteraturen ska kursdeltagaren diskutera och ta ställning till hur språket i läromedelstexter samt elevers genremedvetenhet kan påverka framställningen och förståelsen av ett ämnesinnehåll. Vidare ska kursdeltagaren konkretisera de didaktiska konsekvenserna av detta (lärandemål 2, 5).
Den fjärde delen av examinationen består i att kursdeltagaren i ett individuellt paper diskuterar olika perspektiv på formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom specifika ämnesområden samt relaterar denna diskussion till den egna bedömningspraktiken (lärandemål 6).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Axelsson, Monica (2013), Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 547-578) (31 s)
Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups (i urval)
Edling, Agnes (2004), Abstraktion kan spränga gränser. I: Språkvård. Tidskrift utgiven av Svenska språknämnden 3/04 (6 s.) Tillhandahålls av kursledaren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014), Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren (200 s.)
Hägerfelth, Gun (2011), Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber (131 s)
Kindenberg, Björn (red.) (2016), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 19-53, 80-87, 129-165, 182-206, 248-283 (137 s)
Kuyumcu, Eija (2010). Bedömning av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (24 s)
Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 9-11)
Lindberg, Inger (2007), Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s)
www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017
Lund, Anna. & Lund, Stefan. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (c 200 s urval)
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (208 s.)
Magnusson, Ulrika (2009). Grammatisk metafor i läromedelstext. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. (8 s)
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013), Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. S 685-721 (36 s)
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet, s 302-307 (6 s) Tillhandahålls av kursledaren.
Ett mindre antal artiklar.
Kursplaner i svenska som andraspråk
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.