Kursen tar upp epistemologiska problem samt grundläggande vetenskapliga metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap. Studenterna får lära sig om och tillämpa kvantitativa och kvalitativa metoder genom olika övningar för att mot slutet av kursen också kunna formulera ett förslag på forskningsplan kring valt uppsatsämne.

Kursen fokuserar på textanalyser, enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga kunskapsområdet. De metodologiska hantverkskunskaperna behandlas i relation till epistemologiska och metodologiska traditioner samt i förhållande till vetenskaplig problemformulering, analys och presentation av material. Dessutom betonas vikten av forskningsetik och att metoderna förstås utifrån samhällelig kontext.

Under kursens gång genomför studenten uppgifter med egna kvantitativa och kvalitativa studier som avslutningsvis utmynnar i ett förslag på forskningsplan för ett eget valt uppsatsämne.

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna :

1) Beskriva och diskutera olika metoder och deras användningsområden, deras styrkor och svagheter samt deras kunskapsteoretiska förankring.

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

2) Tillgodogöra sig och genomföra egna analyser baserade på kvantitativa och kvalitativa metoder.

3) Identifiera och tillämpa relevant(a) metod(er) ihop med formulerandet av en medie- och kommunikationsvetenskaplig frågeställning samt argumentera för urval kring ett empiriskt material i förhållande till metodvalets riktning.

4) Tillämpa teoretiska utgångspunkter och förhålla sig till aktuella forskningsfrågor inom medie- och kommunikationsvetenskapen och deras relation till ett metodologiskt och kunskapsteoretiskt fält.

5) Visa förmåga att kunna kommunicera skriftligt i ett vetenskapligt sammanhang.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

6) Bedöma och värdera den metodologiska relevansen av olika studier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga kunskapsområdet.

7) Visa medvetenhet om forsknings- och forskaretik.

8) Kritiskt förhålla sig till graden av giltighet och tillförlitlighet i egna genomförda analyser.

Undervisningen består av föreläsningar, workshops och handledning. Arbetet bedrivs individuellt, i par och i grupp.

Examination sker i genom sammanlagt fyra inlämningsuppgifter:

- Textanalys, 4hp (lärandemål 1, 2, 5, 6, 7, 8)

- Kvalitativ intervju, 4hp (lärandemål 1, 2, 5, 6, 7, 8)

- Kvantitativ metod, 4hp (lärandemål 1, 2, 5, 6, 7, 8)

- Plan för forskningsdesign, 3 hp (lärandemål 3, 4, 5, 7, 8)

Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Ehn, Billy och Orvar Löfgren (2012) Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups.

Ekström, Mats och Larsåke Larsson (2012) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Forskningsetiska principer inom humanistisk.samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Kvale, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun.Lund: Studentlitteratur.

Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2007) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Därutöver tillkommer ett urval av aktuella vetenskapliga artiklar från bibliotekets fulltextdatabaser.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra

sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).