Utbildningsinfo
IN ENGLISH
Malmö universitet
Kursplan våren 2023
Kursplan våren 2023
Benämning
Medie- och kommunikationsvetenskap: Mediehistoria
Engelsk benämning
Media and Communication Studies: Media History
Kurskod
KK421A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2020-12-08
Gäller från
2021-01-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK401B Det föränderliga medielandskapet (godkänd) och KK402B Medieaktivism, strategi och entreprenörskap (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Medie- och kommunikationsvetenskap
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå. Kursen tillhör huvudområdet Medie- och kommunikationsvetenskap.
Syfte
Kursen syftar till att skapa grund för en förståelse för ett historiskt perspektiv på medier, dess uttrycksformer, industriella förutsättningar samt olika medieformers sociala, tekniska, kulturella och politiska implikationer.
Kursen syftar också till att öka studentens kunskaper om källkritik som vetenskaplig metod.
Kursen syftar även till att fördjupa de färdigheter i gestaltning som studenten har med sig från föregående termin genom att tillämpa dessa i ett mediehistoriskt sammanhang.
Innehåll
  • Mediers historiska utveckling, inkluderat sociala, tekniska, kulturella och politiska aspekter.
  • Medieforskningens historiska utveckling med tonvikt på begreppen ”teknologisk determinism” och ”social shaping of technology”.
  • Medier som kulturell form och kulturella samt sociala förändringsprocesser.
  • Genusteori
  • Offentlighetsteori
  • Källkritik som metod.
  • Gestaltning som metod, analys och presentationsform.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
  1. Redogöra för och reflektera över mediernas historiska utveckling i västvärlden i förhållande till sociala, tekniska, kulturella och politiska aspekter.
  2. Diskutera mediehistorisk utveckling utifrån kurslitteraturens teoretiska perspektiv och begrepp, och i synnerhet hur mediehistorien påverkas av könslogik utifrån genusanalytiska aspekter.
  3. Värdera och diskutera ett handlingsinriktat perspektiv på medier, som medieaktivism och entreprenörskap, utifrån historisk utveckling och i relation till dagens medielandskap.
  4. Använda gestaltande metoder som analysverktyg på fördjupad nivå samt att muntligt kunna redovisa och presentera med hjälp av gestaltningar resultatet av denna analys.
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, studiebesök, litteratur- och presentationsseminarium, gruppövningar samt grupparbete med fokus på gestaltande kunskapspraktiker.
Bedömningsformer
En muntlig tentamen motsvarande 5 hp, vilken examinerar lärandemålen 1 och 2. Denna bedöms U/G/VG.
En muntlig presentation i grupp med gestaltning som presentationsform motsvarande 2,5 hp, vilken examinerar lärandemålen 3 och 4. Denna bedöms U/G.
Kurslitteratur och övriga läromedel
  • Bengtsson, Stina, Ericsson, Staffan & Stiernstedt Fredrik (red) (2020). Medievetenskapens idétraditioner. Lund: Studentlitteratur. Kap 7,8, 13, 21.
  • Fors, V., & Bäckström, Å. (2015). Visuella metoder. Vaike Fors, Åsa Bäckström (1. uppl.). Studentlitteratur.
  • Jülich, S. edt, Lundell, P. edt, & Snickars, P. edt. (2008). Mediernas kulturhistoria. Statens ljud och bildarkiv.
  • Standage, Tom (2013). iWriting in the Wall. Social Media the First 2,000 years. London: Bloomsbury.
  • Thurén, T. aut, & Werner, J. aut. (2019). Källkritik (upplaga 4.). Liber.
  • Williams, Raymond. (2001), TV – Teknik och Kulturell Form, Arkiv Förlag: Stockholm
Kompendium med följande texter, som distribueras via Canvas:
  • Djerf-Pierre, Monica. (2003), ”Journalistikens kön – Fältets struktur och logik under 1900-talet”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, ( 2 ) s. 29-52
  • Edvards, Steven (2006). Photography. A very short introduction. Oxford University Press. (ett kapitel) (Tillgänglig som e-resurs).
  • Habermas, Jürgen. (2003), Borgerlig offentlighet, (enbart Introduktion av Mats Dahlqvist) Arkiv Förlag: Stockholm (kompendium)
  • Lievrouw, Leah. A. 2006, ”New Media Design and Development: Diffusion of Innovations v Social Shaping of Technology” i Leah Lievrouw & Sonia Livingstone (red) Handbook of New Media, 2006, London: Sage Publications (Tillgänglig som e-resurs)
  • Melin, Margareta. (2014) ’Fäktas genom att fly. Omförhandlad journalistik med digitala hjälpmedel. I Anja Hirdman & Madelein Kleberg (red) Mediers känsla för kön. Göteborg: Nordicom (i press november 2014).
  • Winston, Brian. (2000), Media Technology and Society (intro & one exemplary chapter), Taylor & Francis.
Ytterligare artiklar, texter och annat undervisningsmaterial kan tillkomma (omfattande max 100 sidor).
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.