Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Specialiseringskurs rörlig bild: gestaltningsmaterial och genre/r
Engelsk benämning
Specialisation course in Moving Images: Design Elements and Genres
Kurskod
KK418C
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2020-02-19
Gäller från
2020-08-31
Behörighetskrav
Avslutat 90 hp inom programmet Visuell kommunikation (termin 1–3).
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Visuell Kommunikation
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i huvudområdet visuell kommunikation på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna for kandidatexamen i visuell kommunikation.
Syfte
Kursens syfte är att ge studenterna möjlighet till fördjupning av teoretiska och praktiska kunskaper i rörlig bild och visuellt berättande såväl historiskt som i samtiden. Genom att studenterna undersöker och tillämpar teorier och metoder för berättande, gestaltning och produktion, skapar de en grund för ett självständigt gestaltande arbete.
Innehåll
Kursen är uppdelad i tre delkurser:
1) Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp)
I delkursen utvecklar studenten kunskap i den historiska och kulturella kontexten av fotografi, teckning och rörliga media genom att analysera visuell kommunikation utifrån olika kritiska perspektiv.
2) Fördjupning inom rörlig bild (13 hp)
Delkursen ger studenterna möjlighet till fördjupning av gestaltande praktik inom rörlig bild. Studenten ska utveckla fördjupade färdigheter och förståelse för genrer inom rörlig bild och för uppdragsbranschens villkor genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag, uppdragsgivare och produktionsramar.
Studenten fördjupar de tekniska kunskaper som erhållits inom huvudområdet.
3) Medieproduktion (10 hp)
Ett eget projekt i vilket studenten arbetar med gestaltande praktik inom rörlig bild som redovisas i två former:
- Ett gestaltande arbete där studenten genomför en produktion inom rörlig bild. Detta moment innehåller också sammanställning och offentliggörande av eget arbete i en gemensam utställning.
- En designdokumentation över det gestaltande arbetet som ska analyseras, diskuteras och problematiseras inom en professionell och vetenskaplig kontext.
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- analysera och diskutera rörlig bild utifrån ett visuellt historiskt sammanhang,
- visa fördjupad förståelse av den rörliga bildens kommunikativa aspekter i specifika kontexter, samt fördjupad förståelse av den rörliga bildens mediala egenskaper,
- välja, hantera, och använda på lämpligaste sätt olika uttryck, material, tekniker och presentationssätt inom rörlig bild beroende på syfte,
- reflektera kritiskt i tal och skrift över egna och andras arbeten inom såväl ett vetenskapligt som ett gestaltande ramverk,
- visa fördjupade färdigheter i att tolka och förstå en uppdragsgivare samt framställa och förmedla bildmaterial med kommunikativa egenskaper i enlighet med en problemformulering,
- planera, genomföra och presentera – muntligen, visuellt och skriftligt – ett självständigt arbete inom området rörlig bild samt offentliggörande det,
- visa förmåga att samla, värdera och tolka relevant information i en problemställning inom området visuell kommunikation samt diskutera, metodval, resultat, och relaterade frågeställningar,
- visa fördjupade färdigheter i att kontextualisera och positionera projekt inom fältet rörlig bild och beskriva hur uppdragsbranschens villkor påverkar gestaltningen.
Arbetsformer
Kursen bygger på studentaktivt deltagande i såväl föreläsningar och seminarier som projektarbeten. En omfattande del av undervisningen sker i dialog med studenterna där eget och andras gestaltande arbete diskuteras och kritiseras. I undervisningen ingår också offentliggörande och utställningen av eget arbete.
Bedömningsformer
I delkursen Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp) prövas lärandemål 1 och 2 genom genom två uppgifter, en hemtenta (5hp) och en muntlig redovisning samt en tillhörande skriflig reflektion (2hp).
I delkursen Fördjupning inom rörlig bild (13 hp) prövas lärandemål 3, 4, 5 och 8 genom att studenten framställer en portfölj bestående av produktionsuppgifter och genom aktivt deltagande vid redovisningsseminarier (10hp). De fördjupade produktionstekniska kunskaperna inom rörlig bild prövas genom en salstentamen (3hp) .
I delkursen Medieproduktion prövas lärandemål 3, 4, 6, 7 ,och 8, genom ett individuellt gestaltande projekt och en därtill hörande designdokumentation (9 hp) och aktivt deltagande vid utställningsproduktionen (.5 hp). Till delkursen hör också en opposition på en annan students arbete som behandlas i ett opponeringsseminarium (.5 hp).
För omprov av produktionsuppgifter råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder i specifika projekt. Eventuella omprov erbjuds enligt studenternas rättigheter, men med justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället inte kan ges vid omprovstillfällen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Chion, Michel (1994) Audio-Vision: Sound on Screen. New York: Columbia University Press, s. 3-24
- Cholodenko (Ed.)(2007). The Illusion of Life II. Sydney: Power Publications s. 119-151.
- Etherington-Wright, C., & Doughty, R. (2011). Understanding film theory. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan. Kapitel 6, 9, 10 – 14.
- Lupton, Ellen, (2017). Design is storytelling. New York: Cooper Hewitt
- Nicholls, Bill (2010) Introduction to Documentary. Indiana University Press.
- Nichols, Bill (1991) Representing Reality. Indiana University Press, s. 79-89
- Pooke, Grant and Newall, Diana (2008). Art History: the Basics. The Basics. Abingdon: Routledge.
- Sturken, Marita & Lisa Cartwright (2001). Practices of Looking. An Introduction to Visual Culture. Oxford University Press
- Ward, Paul (2005) Animated Interactions: Animation Aesthetics and the World of the 'Interactive' Documentary. In: Buchan, Suzanne (ed.), Animated Worlds. Eastleigh, John Libbey Publishing, pp. 113-129
Kompendier och enstaka texter delas ut av respektive lärare.
Ytterligare litteratur till det självständiga arbetet väljs i samråd med lärare/handledare.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.