Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK411A Perspektiv på visuell kommunikation (godkänd) KK412A Teckning och kognition, (godkänd) KK413A Berättande i rörlig bild (godkänd) KK414A Att kommunicera i bild (godkänd) KK415A Vetenskaplig praktik: teori och metod (godkänd) och KK416A Genrer, texter och medieutbud (godkänd)

Kursens syfte är att utveckla praktiska och teoretiska kunskaper i filmproduktion med digital videoteknik. Utifrån teorier om berättarstrukturer i såväl fiktiva som dokumentära genrer, undersöks möjligheter och problem genom praktiska övningar. Kursen lämpar sig väl för studenter som i sin yrkesutövning använder sig av videoproduktion i kommunikativt, pedagogiskt eller konstnärligt syfte.

Kursen är uppdelad i två moment:

Detta moment fördjupar kunskaperna kring en filmproduktions teori och praktik samt ger grundläggande färdigheter och förståelse för uppdragsbranschens villkor och genrer genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag och produktionsramar. Momentet behandlar även filmkonstens historiska och kulturella kontext. Momentet är uppdelat i fem delar:

1. Beställningsfilm (3 hp)

2. Video som forskningsmetod (3 hp)

3. Fiktionsfilm (3 hp)

4. Analog animationsteknik (3 hp)

5. Filmteori (3 hp)

Självständigt arbete

Ett eget projekt i vilket studenten arbetar med både en vetenskaplig och gestaltande praktik utifrån samma problemformulering som redovisas i två produkter:

1. Ett gestaltande arbete (7.5 hp) där studenten genomför en produktion inom visuell kommunikation samt sammanställer och offentliggör denna.

2. En vetenskaplig uppsats (7.5 hp) där gestaltning ska integreras och utgå från samma problemformulering och teoretiska ramverk.

Att kritiskt reflektera över både det egna och andras arbeten är en viktig beståndsdel, liksom att analysera, diskutera och problematisera visuell kommunikation i en vetenskaplig kontext.

Efter genomgången kurs ska studenten:

uppvisa kunskap och förståelse för uppdragsbranschens villkor och genrer (lärandemål 1),

visa förmåga att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag och produktionsramar

(lärandemål 2),

självständigt praktisera sina kunskaper i filmproduktion med digital videoteknik i ett dokumenterande, pedagogiskt eller konstnärligt syfte (lärandemål 3),

redovisa grundläggande kunskaper om filmens historiska och samhälleliga kontext

(lärandemål 4),

redovisa kunskap och förståelse kring den rörliga bildens möjligheter och begränsningar som vetenskapligt verktyg i en etnografisk kontext (lärandemål 5),

i tal och skrift, reflektera och analysera den egna produktionen med relevanta vetenskapliga begrepp och verktyg (lärandemål 6),

visa på grundläggande färdigheter i analoga animationstekniker samt användandet av ett digitalt effektredigeringsverktyg för analoga och digitala animationer (lärandemål 7),

visa förmåga att samla, värdera och tolka relevant information i en problemställning inom området visuell kommunikation samt diskutera frågeställningar, metodval, analys och resultat

(lärandemål 8),

visa förståelse för och förmåga att kombinera en vetenskaplig och gestaltande praktik i ett integrerat sjävständigt arbete(lärandemål 9),

kunna kritiskt reflektera över egna och andras arbeten (lärandemål 10).

Undervisningen sker i form av produktionsuppgifter, individuellt och i grupp samt föreläsningar, seminarier och individuellt akademiskt skrivande med handledning. Stor vikt läggs vid den kollektiva processen, där studenternas erfarenheter bryts mot varandra och skapar en plattform för lärande.

I momentet Filmproduktion bedöms studenterna prestationer enligt följande:

I Beställningsfilm (3hp) prövas lärandemål 1,2,3,8 och 10 genom en produktionuppgift och aktivt deltagande vid redovisningsseminariet.

I Video som forskningsmetod (3hp) prövas lärandemål 1,2,3,8 och 10 genom två produktionuppgifter och aktivt deltagande vid redovisningsseminarier.

I Analog animationsteknik (3hp) prövas lärandemål 7 genom en produktionuppgift och aktivt deltagande vid redovisningsseminariet.

I FIktionsfilm (3hp) prövas lärandemål 2,3, och 4 genom en produktionuppgift och aktivt deltagande vid redovisningsseminariet.

I Filmteori (3hp) examineras lärandemål 4 genom ett skriftlig prov.

.

I momentet Självständigt arbete prövas lärandemål 1,6,7,8 och 9 genom ett individuellt gestaltande projekt och aktivt deltagande vid presentations- och examinationsseminarier(7.5p) samt genom en akademisk uppsats och oppositionen på en annan uppsats som behandlas i opponeringsseminarium, genom ett aktivt deltagande (7.5p).

För omprov av produktionsuppgifter råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder i specifika projekt. Det gör att eventuella omprov erbjuds enligt studenternas rättigheter till provtillfällen, men då sker justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Augustsson, Dennis (2013) Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation, Stockholm, DIVA

Bordwell, David (2008) Film art – an introduktion. New York McGraw-Hill .

Dawkins, Steve och Wynd, Ian (2011) Video production – putting theory into practice,

Palgrave Macmillan.

Denscombe, Martyn (2012). Forskningshandboken, Studentlitteratur.

Hall, Stuart.(2013) Representation London: Sage (Introduction/chapter 1).

Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund, Studentlitteratur.

McCloud, Scott (1993.). Understanding Comics: The Invisible Art. NY: HarperCollins

Rose, Gillian (2011) Visual Methodologies. London: Sage.

Trost, Jan. (2008) Att skriva uppsats med akribi. Lund Studentlitteratur

Litteratur till det självständiga arbetet väljs i samråd med lärare/handledare.

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.