Grundläggande behörighet + Engelska 6

Kursens syfte är att utveckla studentens färdighet i att skriva och analysera olika kulturjournalistiska genrer samt ge en grundläggande kunskap om kulturjournalistikens historia, nuvarande ställning och utmaningar inför framtiden.

Genom förståelse för, och färdigheter i, ett journalistiskt förhållningssätt ger kursen verktyg och metoder som passar såväl på den massmediala marknaden som inom ett vidare teoretiskt eller praktiskt fält.

Under kursens gång arbetar studenten med olika kulturjournalistiska format som essä, kulturreportage, kulturkritik/recensioner och krönika/kulturdebatt. Vi lägger särskild vikt vid att lära studenten att identifiera, förstå och analysera kulturjournalistiska texter i förhållande till akademiska eller litterära motsvarigheter. Studenten utforskar också kulturjournalistikens historia, nuvarande ställning och utmaningar för framtiden samt lär sig att navigera bland frågeställningar som rör metod, makt, etik och ansvar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Redogöra för kulturjournalistikens ställning i ett historiskt och samhälleligt perspektiv samt identifiera kulturjournalistikens nuvarande utmaningar.

2. Identifiera och analysera en offentlig debatts förlopp i ett fragmenterat medielandskap med fokus på frågor som rör metod och makt.

3. Visa en grundläggande färdighet i att producera egen kulturjournalistisk text så som krönika/debattartikel.

4. Visa en grundläggande förståelse för olika idéer och skolor i förhållande till vilken funktion kulturkritik/recensionsverksamhet ska fylla.

5. Analysera offentlig kulturkritik/recensionsverksamhet med fokus på frågor som rör metod, makt, etik och ansvar.

6. Visa en grundläggande färdighet i att producera egen kulturkritisk text så som kulturrecension i förhållande till varierande fält.

7. Reflektera kring essäns form och ställning som journalistisk, konstnärlig och vetenskaplig genre i ett historiskt och samtida perspektiv.

8. Identifiera hur en författare/akademiker/journalist förhåller sig stilistiskt till essägenren genom att beakta bland annat ämne, stil, språk, dramaturgi och författarens egen delaktighet i texten.

9. Visa en grundläggande färdighet i att producera egen kulturessä.

10. Analysera kulturreportaget som genre med fokus på frågor som rör form, metod, makt, etik och ansvar.

11. Visa grundläggande färdigheter i att genomföra en personintervju med uppföljande frågor.

12. Visa en grundläggande färdighet i att producera ett eget kulturreportage.

Undervisning sker genom seminarier i form av föreläsningar och workshops som förbereder studenten för att självständigt kunna genomföra de olika examinerande uppgifterna. Vi arbetar regelbundet med handledning både individuellt och i grupp samt med skriftlig och muntlig respons.

Alla examinerande uppgifter genomförs individuellt. Kursen examineras genom olika typer av skriftliga inlämningar där vissa seminariebehandlas. De lärandemål som examineras i de olika momenten anges inom klamrar nedan:

• Självständigt genomförd analytisk text: Kulturjournalistikens ställning (3 hp) [1]

• Självständigt genomförd analytisk text: Det offentliga samtalet (3 hp) [2]

• Självständigt genomförd text i bestämd kulturjournalistisk genre inklusive seminarium: Debatt/Krönika (2 hp) [3]

• Självständigt genomförd analytisk text: Kulturkritikens kärna (3 hp) [4, 5]

• Självständigt genomförd analytisk text: Praktisk kulturkritik 1 (2 hp) [6]

• Fördjupad självständigt genomförd text i bestämd kulturjournalistisk genre inklusive seminarium: Praktisk kulturkritik 2 (2 hp) [6]

• Essäistikens essens (3 hp) [7,8]

• Självständigt genomförd text i bestämd kulturjournalistisk genre inklusive seminarium: Kulturessä (4 hp) [9]

• Självständigt genomförd analytisk text: Form och metod för kulturreportage (3 hp) [10,11]

• Självständigt genomförd text i bestämd kulturjournalistisk genre inklusive seminarium: Kulturreportage (5 hp) [12]

Möjlighet till omexamination erbjuds enligt gällande riktlinjer vid minst två ytterligare tillfällen utöver det ordinarie under den tid kursen ges.

• Aare, Cecilia (2019) Det tidlösa reportaget, Studentlitteratur.

• Anderberg, Thomas (2009) Alla är vi kritiker, Bokförlaget Atlas.

• Bok, Bengt (2008) Möte med den andre, Carlssons.

• Forser, Tomas (2002) Kritik av kritiken, Anthropos.

• Hemer, Oscar och Forsare, Malena (red.) (2010) Kulturjournalistikens gränser, H:ström.

• Häger, Björn (2010) Intervjuteknik, Liber.

• Häger, Björn (2014) Reporter: en grundbok i journalistik (2014).

• Karlsson, Ola (red) (2017) Svenska skrivregler – Språkrådet, Liber.

• Linton Magnus (2022) Text & Stil, Natur & Kultur

• Nordenson, Magdalena (2009) Opinionsjournalistik: Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Studentlitteratur.

• Riegert Kristina, Roosvall Anna och Widholm Andreas (2022) Kulturjournalistikens världar, Nordic Academic Press

Till detta kommer obligatoriska kompendier samt valbar text i samråd med kursens lärare.

Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.