För tillträde till kursen krävs kurs KG131B samt kurser omfattande minst 60 hp.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupad kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till olika kriminologiska teorier och dess utveckling över tid. Syftet är även att studenten får fördjupad kunskap om metodanvändning i forskningsarbete. Särskilt fokus är på textanalys och statistisk analys. Kursen avslutas med att studenten skriver ett kriminologiskt relevant examensarbete.

Kursen består av tre delkurser:

För att bli godkänd på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examensarbetet, samt ytterligare en delkurs.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Delkursen utgör en fortsättning och fördjupning av olika teoretiska riktningar som spelat en betydande roll inom kriminologin.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grunderna i ett antal kriminologiska teorier,

2. analysera av vilka grundelement teorierna är konstruerade,

3. analysera hur de olika teorierna har utvecklats över tid, och

4. analysera styrkor och svagheter med de teorier som diskuteras i kursen.

Undervisningen bedrivs i form av seminarier, workshops och enskilda studier. Kurslitteraturens innehåll diskuteras i seminarieform. Samtliga lärandemål stöds även genom att studenterna diskuterar och reflekterar över teoriers konstruktion, utveckling över tid samt styrkor och svagheter i seminarieform. Seminarierna är huvudsakligen studentledda och varje student planerar och leder minst ett seminarium. Seminarier är obligatoriska.

Samtliga lärandemål examineras genom individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemålen examineras även genom deltagande vid seminarier med tillhörande individuell skriftlig inlämningsuppgift och genom att varje student planerar och leder minst ett seminarium. Fokus i bedömningen av seminarieuppgifter och hemtentamen är studentens förmåga att analysera olika teoriers uppbyggnad, utveckling, styrkor och svagheter. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera genom en skriftlig inlämningsuppgift.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på skriftlig hemtentamen.

Delkursen består av tre moment: metodanvändning i forskningsarbete, textanalys och statistisk analys. Varje moment innehåller en diskussion av aktuella tillvägagångssätt och datamaterial samt praktisk tillämpning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser av att välja olika metoder,

2. värdera och tillämpa textanalys i studiet av kriminologiskt relevanta forskningsfrågor, och

3. genomföra och diskutera design och resultat av olika multivariata statistiska analyser.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, datalaborationer och enskilda studier. För att studenten ska uppnå lärandemål 1 bearbetas litteraturens innehåll via gemensamma diskussioner i seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenterna i grupp med praktiska tillämpningsövningar. För att uppnå lärandemål 3 genomförs samt diskuteras design och resultat av olika multivariata statistiska analyser vid datalaborationer och seminarier. Ett redovisningsseminarium kopplat till textanalys är obligatoriskt liksom seminarier som behandlar förutsättningar för, och konsekvenser av, olika metodologiska val.

Delkursen examineras genom en gruppuppgift, en individuell inlämningsuppgift som kamratgranskas, en individuell salsskrivning samt deltagande i seminarier. Lärandemål 1 examineras genom deltagande i seminarier. Lärandemål 1 examineras även genom den individuella salsskrivningen där studenten diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser av att välja olika metoder. Lärandemål 2 examineras genom en gruppuppgift som fokuserar på kvalitativ metod och studenten analyserar kvalitativa data med hjälp av textanalys. Uppgiften examineras genom en muntlig presentation, där studentens förmåga att beskriva, diskutera och kritiskt tillämpa textanalys bedöms. Lärandemål 3 examineras genom en individuell inlämningsuppgift, kamratgranskning av inlämningsuppgiften samt en salsskrivning. Inlämningsuppgiften består av en uppsättning frågor med fokus på genomförande och tolkning av olika multivariata statistiska analyser. Vid den individuella salsskrivningen diskuterar och reflekterar studenten över statistikens förutsättningar och konsekvenser av olika val av analysmetod för resultatet.

Student som inte närvarar vid redovisningsseminariet kopplat till textanalys ska komplettera genom en muntlig redovisning. Student som inte närvarar vid obligatoriska seminarier som diskuterar olika metoders förutsättningar ska komplettera genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs, utöver vad som anges för betyget Godkänd, att studenten erhåller betyget Väl godkänd på den individuella salsskrivningen

I delkursen identifierar studenten ett problemområde och planerar och genomför en vetenskaplig studie med utgångspunkt från problemformuleringen. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som ska inkludera en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem inom ramen för examensarbetet

2. söka, samla, värdera och tolka information i relation till det identifierade problemet,

3. tillämpa teori eller tidigare forskning och forskningsmetodik i en vetenskaplig studie,

4. analysera forskningsetiska frågor med fokus på de etiska frågeställningar som är kopplade till examensarbetets genomförande och publicering samt argumentera för sina ställningstaganden,

5. diskutera det egna examensarbetets genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället, och

6. opponera på ett annat examensarbete.

Undervisningen bedrivs i seminarieform, självständigt arbete samt handledning enskilt och i grupp. Samtliga lärandemål stöds genom att examensarbetets olika delar diskuteras i seminarieform samt vid handledning enskilt och i grupp. Etikseminariet, seminariet om att identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem samt slutseminariet med opposition på annan students examensarbete och försvar av det egna examensarbetet är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom ett skriftligt examensarbete som bedöms individuellt. Fokus i bedömningen av examensarbetet är studentens förmåga att planera och genomföra en vetenskaplig kriminologiskt relevant studie som tar sin utgångspunkt i ett identifierat kriminologiskt relevant problem samt att diskutera studiens genomförande och resultat i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället. Lärandemål 1 och 2 examineras även genom deltagande i ett seminarium där studenten ska identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem. Lärandemål 4 examineras även genom att studenten deltar i ett seminarium där studenten reflekterar över forskningsetiska frågor. Lärandemål 5 och 6 examineras även genom muntlig diskussion av det egna examensarbetet samt muntlig och skriftlig granskning av annan students examensarbete. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att diskutera det egna och en annan students examensarbetes genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologin samt det omgivande samhället. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid seminariet om att identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem ska komplettera genom en skriftlig inlämningsuppgift. Student som inte närvarar vid etikseminariet ska komplettera genom en skriftlig inlämningsuppgift där studenten reflekterar över forskningsetiska frågor. Student som inte närvarar vid slutseminariet ska delta i ett nytt slutseminarium. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på examensarbetet.

Agnew R, (1992) Foundations for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30: 47-87.

Agnew R, (2001) Building on the Foundation of General Strain Theory: Specifying the Types of Strain Most Likely to Lead to Crime and Delinquency. Journal of research in crime and delinquency, 38: 319-361.

Akers RL, (1998) Social learning and social structure: A general theory of crime and deviance. Boston: Northeastern University Press. Kapitel 3. 40 sidor.

Bursik R, (1988) Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and prospects. Criminology, 26: 519-552.

Cohen LE, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review 44:588-608.

Cornish DB, Clarke RV, (1986) The Reasoning Criminal: Rational Perspectives on Offending. New York. Springer verlag. Kapitel 1, 7 och 8. 50 sidor.

Cornish D, (1993) Theories of Action in Criminology: Learning Theory and rational Choice Approaches. I Clarke RV, Felson M, (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 351-382.

Felson M, (2002) Crime and Everyday Life. Third Edition. Thousand Oaks. SAGE publications. Kapitel 1, 2, 3 och 11. 60 sidor.

Geis G, (2000) On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology, 4: 35-53.

Gottfredson MR, Hirschi T, (1990) A General Theory of Crime. Stanford. Stanford University Press. Kapitel 1, 2 och 5. 80 sidor.

Hirschi T, (2002) Causes of delinquency. New Brunswick. Transaction publishers. Introduktion och Kapitel 1 och 2. 44 sidor.

Hirschi T, Gottfredson MR, (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology, 4: 55-69.

Laub JH, Sampson RJ, (2003) Shared beginnings, divergent lives. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 2, 3 och 10. 70 sidor.

Matsueda RL, (1988) The current state of differential association theory. Crime and Delinquency, 34:277-306.

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Merton RK, (1938) Social structure and anomie. American Sociological Review, 3:672-682.

Sampson RJ, (2006) How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson Robert J (red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press. 30 sidor.

Sampson RJ, Laub JH, (1993) Crime in the making. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 1 och 10. 35 sidor.

Sutherland EH, Cressey DR, (1955) Principles of Criminology. Lippincott. Kapitel 4. 10 sidor.

Trasler G, (1993) Conscience, Opportunity, Rational Choice and Crime. I Clarke RV, Felson M (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 305-322.

Wikström P-O, (2006) Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. I Wikström P-O, Sampson Robert J,(red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 50 sidor.

Wikström P-O, Trieber K, (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4:237-264.

Wikström P-O, (2010) Situational Action Theory. I: Cullen F, Wilcox P. (red.). Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. 15 sidor.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Djurfeldt G, Larsson R & Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, ca 450 sidor.

Gadd D, Karstedt S & Messner S.F, (2012) The SAGE Handbook of Criminological Research Methods. London: SAGE, 532 sidor.

Malterud K, (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur, 244 sidor.

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications.

Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications, 141 sidor.

Backman J, (2016). Rapporter och uppsatser. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 sidor.

Gudmundsson P, (2012) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola. Hälsa och samhälle

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. ISBN 978-91-7307-189-5

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter varje delkurs. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.