Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper inom historisk metod och teori. Detta ska leda till att de kan tillämpa ett kritiskt-analytiskt och prövande arbetssätt såväl i sina egna vetenskapliga arbeten som i diskussionen av andra forskares resultat.

I kursen belyses förändringar inom humaniora och samhällsvetenskap under 1900-talet med särskild tyngdpunkt på historieämnet. Olika teoribildningar av central betydelse inom humaniora och samhällsvetenskap diskuteras och problematiseras. Därvidlag finns en betoning på klass, genus, etnicitet, nation och generation både som analytiska kategorier och ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Vidare diskuteras kolonialism och postkolonial teoribildning. I en särskild del av kursen problematiseras miljöhistorisk teoribildning. Genom belysningen av diskursanalytisk metod lyfts också postmodern teoribildning fram. I konkreta övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt forskningsmaterial. Därigenom kopplas teori och metod samman.

I kursen ingår en verksamhetsförlagd tid som är koncentrerad till cirka två veckor. Under denna tid arbetar studenten inom ett mindre projekt vid respektive institution och genomför också en kritisk granskning av verksamheten genom att tillämpa sina teoretiska kunskaper och förmågor.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna redogöra för olika typer av historiska tolkningar och de vetenskapliga sammanhang ur vilka dessa har utvecklats;

• kunna formulera förståelse och kunskaper om miljöhistorisk teoribildning och om teorier kring klass, genus, etnicitet och generation samt sambanden däremellan;

• kunna problematisera och resonera om olika vetenskapliga metoder och olika källor med relevans för historiska studier;

• kunna argumentera för vikten av historisk analys för att förstå samtiden och utvecklingsriktningar framåt i tiden samt identifiera hur historia och annan vetenskap kan brukas med speciella syften;

• tillämpa ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till olika typer av källor och information;

• visa insikt om att alla slags frågor kan betraktas ur olika perspektiv och därmed kunna redogöra för hur olika historiska företeelser kan betraktas utifrån olika synvinklar;

• kunna problematisera verksamheten vid en kulturarvsinstitution utifrån olika teoretiska perspektiv.

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av tematiska litteraturseminarier och paperförfattande och presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. Under den veksamhetsförlagda tiden deltar studenterna aktivt i arbetet vid respektive institution. Erfarenheterna härifrån dokumenteras genom paperskrivande och efterföljande diskussioner.

Den verksamhetsförlagda tiden är obligatorisk. Övriga moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenterna skriver ett paper där de problematiserar och diskuterar olika teoretiska perspektiv och huruvida de kan användas på ett fruktbart sätt i deras egna framtida forskningsuppgifter. Verksamheten vid respektive kulturarvsinstitution bedöms utifrån en muntlig, analyserande och problematiserande, presentation av det genomförda projektet. Därvidlag skall också kopplingar till kurslitteratur göras.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Det bekönade museet. Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet, red: Inga-Lill Aronsson & Birgitta Meurling, Uppsala 2005, 265 s.

Eggeby, Eva & Söderberg, Johan, Kvantitativa metoder för samhällsvetare och humanister, Lund 1999, 245 s.

Fairclough, Norman, Analysing Discourse. Textual analysis for social research, Oxon 2003, 270 s.

Fritzböger, Bo, “Miljöhistorie – er der noget nyt under solen?”, i Miljöhistoria över gränser, red: Fredrik Björk, Per Eliasson & Bo Fritzböger, Malmö 2006, 36 s.

Gender and American Social Science. The Formative Years, red: Helene Silverberg, Princeton 1998, s 3-123, 120 s.

Identities. Race, Class, Gender, and Nationality, red: Linda Martin Alcoff & Eduardo Mendieta, Oxford 2003, 428 s.

Iggers, George C, Historiography in the Twentieth Century. From Scientific Objectivity to the Postmodern Challenge, Hanover 1997, 182 s.

Loomba, Ania, Kolonialism/Postkolonialism. En introduktion till ett forskningsfält, Stockholm 2006, 309 s.

Mannheim, Karl, ”The Problem of Generations”, i Essays on the Sociology of knowledge. Collected Work of Karl Mannheim, Volume five, Oxon 1936 (1927), 44 s.

Marx, Karl, ”Den tyska ideologin”, i Människans frigörelse. Ett urval av Karl Marx skrifter av Sven-Erik Liedman, Stockholm 1965 (1846), 64 s.

Reworking Class, red: John R Hall, Ithaca 1997, 408 s.

de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari Diana, Introduktion – Maktens (o)lika förklädnader, i de samma Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & Etnicitet i det postkoloniala Sverige, Stockholm 2003, 19 s.

Scott, Joan W, Gender and the Politics of History, New York 1988, s 15-90, 113-138, 100 s.

Viss litteratur kan efter samråd med examinator bytas ut.

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Olika teoribildningar av central betydelse inom humaniora och samhällsvetenskap diskuteras och problematiseras. Därvidlag finns en betoning på klass, genus, etnicitet, nation och generation både som analytiska kategorier och ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Vidare diskuteras kolonialism och postkolonial teoribildning. I en särskild del av kursen problematiseras miljöhistorisk teoribildning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.