Grundläggande behörighet

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om grundläggande historiska förändringsprocesser och deras konsekvenser för människors liv. Studenterna ska också tillägna sig en grundläggande kompetens i historiska metodfrågor. Vid Malmö universitet finns en uttalat social- och kulturanalytisk ansats i historieundervisningen. Syftet är också att kontrastera olika historiska synsätt mot varandra, med fokus på maktrelationer och beroendeförhållanden på global såväl som lokal nivå. Utångspunkten är att utgå från ett samhällshistoriskt underifrånperspektiv, vilket tydliggörs genom ett återkommande bruk av begrepp som exempelvis klass, genus, etnicitet och generation.

Som vetenskaplig, humanistisk disciplin fokuserar ämnet Historia på människors skiftande levnadsvillkor, där kontinuitet och förändring i tid och rum studeras i en social, politisk, ekonomisk och kulturell kontext.

Vid Malmö universitet finns en uttalat social- och kulturanalytisk ansats i historieundervisningen i ett övergripande studium av sociala relationer, samhälleliga strukturer, migration, kulturmöten, politik och kulturella uttryck. Utgångspunkten är att utgå från ett samhällshistoriskt underifrånperspektiv, vilket tydliggörs genom ett återkommande bruk av begrepp som exempelvis klass, genus, etnicitet och generation.

Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng

Historiography

Kursen är en introducerande översikt över historia som akademisk disciplin med tonvikt på det samhällshistoriska underifrånperspektivet och historiebruk.

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Kursen är en översikt över gobal, europeisk och svensk historia fram till senmedeltiden. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng

From Reformation to Revolution

Kursen är en översikt över global, europeisk och svensk historia fram till ca. 1800. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng

The Long 19th, and the Short 20th Century

I delkursen ges en är en översikt över global, europeisk och svensk historia efter ca. 1800. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng

Student Essay: Oral History

I delkursen introduceras muntlig historia som metod och teori, med fokus på levnadsberättelser, intervjuer och muntliga historiesamlingar, samt akademiskt uppsatsskrivande.

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng

Historiography

Efter avslutad delkurs ska studenten

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng

From Reformation to Revolution

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 4:

Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng

The Long 19th, and the Short 20th Century

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• beskriva och diskutera olika samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser i en global, europeisk och svensk kontext från1800-talets början till idag

• beskriva, jämföra och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor i ett underifrånperspektiv från 1800-talets början till idag

• redogöra för olika vetenskapliga perspektiv och aktuell forskning inom delkursens huvudområde

Delkurs 5:

Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng

Student Essay: Oral History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• diskutera och problematisera bruket av muntligt källmaterial i historiska undersökningar

• självständigt skapa och använda ett muntligt källmaterial i en egen historisk undersökning

• självständigt formulera historiska frågeställningar utifrån grundläggande historisk teori och metod

• i sin undersökning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, metodövningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng

Historiography

Delkursen examineras i sin helhet genom metodövningar samt en individuell skriftlig examinationsuppgift vilka redovisas i form av en portfolio.

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng

The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng

From Reformation to Revolution

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng The Long 19th, and the Short 20th Century

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng

Student Essay: Oral History

Delkursen examineras i sin helhet genom en uppsats, där muntliga historiekällor används i en historievetenskaplig undersökning som försvaras vid ett seminarium, samt av opposition av annan uppsats.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Hunt, Lynn (Historien: och varför den angår oss. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur, 2019, 113 s

Scandia, 2013:2, (ca 40 s)

Ågren, Henrik (red), Perspektiv på historia: En introduktion till historiestudier, Studentlitteratur, 2015,

224 s

Valbar skönlitterär roman med historiskt perspektiv. Ca. 300 sidor.

Summa: 777 s.

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur, Lund 2009. (s.15-123, 108 s.)

Hedeager, Lotte, “Scandinavia before the Viking Age”. I Stefan Brink och Neil Price, red. The Viking World (2 uppl.) London: Routledge 2012 (11 s.)

Janson, Tore, 2007. Romarinnor och romare: livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrad. (225 s.)

Charpentier Ljungqvist, Fredrik, Den långa medeltiden: De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation, Dialogos, Stockholm 2015. (312 s.)

Myrdal, Janken & Bäärnhielm, Göran, Kvinnor, barn och fester i medeltida mirakelberättelser, Skaraborgs Länsmuseum, Skara 1994. (s. 119) (urval)

Queckfeldt, Eva. Medelhavsvärlden: 3000 år av historia. Studentlitteratur, Lund 2011. (223 s.)

Wiesner-Hanks, Merry, E., 2015. A Concise History of the World, Cambridge: Cambridge University Press, s. 1-209 (209 s.)

Wiesner-Hanks, Merry E., Gender in History: Global Perspectives, 2 rev. ed. Hoboken, N.J.: Wiley-Blackwell 2010. (ca 100 s.)

Läshäfte till de medeltida seminarierna tillkommer. Utdrag ur: Hermansson, Lars & Magnúsdóttir, Auður (red.), Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500. Sverige: Kriterium 2016. Aili, Hans, Ferm, Olle, och Gustavsson, Helmer (red.), Röster från svensk medeltid. Latinska texter i original och översättning. Stockholm: Natur och kultur 1990

Summa: ca 1100 s.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng From Reformation to Revolution Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund 2009, s. 131-269, (138 s.)

Hammar, AnnaSara, ”How to transform peasants into seamen: The manning of the Swedish navy and a double-faced maritime culture”, International Journal of Maritime History, november 2015, 27:4, s. 696-707 (11 s.)

Harlitz Kern, Erika, ”Stormakten Sveriges transatlantiska kolonier”, i Katarina Streiffert Eikeland och Madelaine Miller, red. En maritim värld: från stenåldern till idag. Bricoleur press, Lindome 2013, s. 237-245. (8 s.)

Marks, Robert, The Origins of the Modern World: A Global and Environmental Narrative from the Fifteenth to the Twenty-First Century, Rowman & Littlefield Publishers, 2015, s. 1-94 (94 s.)

Naum, Magdalena. & Nordin, Jonas M., red. Scandinavian Colonialism and the Rise of Modernity: Small Time Agents in a Global Arena, kapitel 1-3, 5, 8, 10, 12-15 och 17. Springer, New York, NY 2013. [Elektronisk resurs http://link.springer.com/book/10.1007%2F978-1-4614-6202-6] (ca 300 s.)

Tegenborg Falkdalen, Karin, Kungen är en kvinna: retorik och praktik kring kvinnliga monarker under tidigmodern tid, Institutionen för historiska studier, Umeå Univ., Diss. Umeå Univ., Umeå, 2003. (204 s.)

Wiesner-Hanks, Merry, E., A Concise History of the World, Cambridge University Press, 2015, s. 210-285 (75 s.)

Wiesner-Hanks, Merry E., Gender in History: Global Perspectives, 2 rev. ed. Hoboken, N.J.: Wiley-Blackwell 2010. (ca 100 s.)

Summa: ca 1000 s.

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund, 2009 s. 271-386 (115 s.)

Burton, Antoinette & Ballantyne, Tony, World Histories From Below: Disruption and Dissent, 1750 to the Present, Bloomsbury, London, Andra upplagan. 2022). (312 s.)

Den mörka och okända historien. Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet (Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 2014:8). Valda delar i samråd med kursledare (ca 70 s.)

Englund, Peter. Brev från nollpunkten. Historiska essäer. Stockholm: Atlantis, 1996 (el. senare). (256 s.)

Fulbrook, Mary, Divided Generations i Dissonant Lives: Generations of Violence Through the German Dictatorships, Oxford University Press, Oxford, 2011, s. 96-167 (71 s.)

Hall, Catherine & Rose, (red.), At Home with the Empire: Metropolitan Culture and the Imperial World, Cambridge University Press, Cambridge, 2006. Valda delar i samråd med kursledare (ca. 30 s.)

Ludvigsson, David, The Historian-Filmmaker’s Dilemma Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius, 2003, s. 33-62 , (29 s.)

Marks, Robert, The Origins of the Modern World: A Global and Environmental Narrative from the Fifteenth to the Twenty-First Century, Rowman & Littlefield Publishers, 2015, s. 97-218 (113 s.)

Mazower, Mark, Den mörka kontinenten: Europas nittonhundratals historia, Daidalos, Göteborg, 2000 s. 1-160 (160 s)

Qureshi, Sadiah, Peoples on Parade: Exhibitions, Empire, and Anthropology in Nineteenth-Century Britain, University of Chicago Press, Chicago, 2011. (Valda delar i samråd med kursledare , ca 70 s)

Straus, Scott, Why Perpetrators Say They Committed Genocide i The Order of Genocide: Race, Power, and War in Rwanda (New York: Cornell University Press, 2008), s. 122-152 (30 s).

Summa: ca 1205 s.

Field, Sean ’Disappointed Remains: Trauma, Testimony, and Reconciliation in Post-apartheid South Africa’ i The Oxford Handbook of Oral History, Oxford University Press, Oxford, 2012, s. 142-158 (16 s).

Gildea, Robert, Mark, James & Warring, Anette (red.), Europe’s 1968: Voices of Revolt, Oxford University Press, Oxford, 2013. Valda delar. (ca 25 s.) Valda delar i samråd med kursledaren

Lindholm, Susan, ’Att skriva muntlig historia’ i Muntlig historia i teori och praktik, Thor Tureby, Malin & Hansson, Lars (red.), 25-39. Lund: Studentlitteratur, 2015. (14 s)

Portelli, Alessandro, ’What makes oral history different’. I The Oral History Reader, Robert Perks och Alistair Thomson (red.), 63-74. London: Routledge, 1998. (11 s) Tillhandahålles av kursledaren.

Portelli, Alessandro, ‘Introduction’ och ‘Places and Times’ i The Order Has Been Carried Out: History, Memory, and Meaning of a Nazi Massacre in Rome, s. 1-50. New York: Palgrave, 2003. (49 s)

Thor, Malin, ”Muntliga källor och källkritik”, i Muntlig historia, Lund 2006 (Studentlitteratur s 21-40, 19 s. Tillhandahålles av kursledaren.

Vetenskaplig litteratur på totalt ca 400 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.