Grundläggande behörighet.

Omvärldsanalys handlar om att kritiskt anskaffa information, granska och tolka skeenden, förebygga överraskningar och mot bakgrund av historiska förutsättningar skapa handlingsberedskap inför framtiden. Kursen utgörs dels av en introduktion till omvärldsanalysens grunder, med dess samhälleliga och historiska förutsättningar, dels en konklusion med betoning på metodologiska, tillämpande och färdighetstränande moment. Syftet är att ge studenterna dels grundläggande kunskaper i omvärlds- och samhällsanalys, dels färdigheter när det gäller att anskaffa, kritiskt granska och förmedla information och analysera och tolka olika samhällsfenomen som relaterar till utbildningsprogrammets mångfaldstematik – och dess tre huvudinriktningar Arbetsvetenskap, Genusvetenskap och IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer).

Kursen ges som delkurs 3 inom första terminen på utbildningsprogrammet Mångfaldsstudier: arbetsliv, migration, genus.

Efter avslutad kurs ska studenten:

- visa kunskap om olika vetenskapliga och omvärldsanalytiska metodologier och modeller, samt deras förutsättningar, möjligheter och begränsningar.

- visa kunskap om grundläggande kunskaps-, informations- och kommunikationsteori samt om källkritikens principiella grunder.

- kunna genomföra metodologiskt grundade omvärldsanalyser kring frågor om mångfald i samhälle och arbetsliv.

- visa förståelse för kunskapens och kunskapsproduktionens förutsättningar och maktdimensioner i det moderna samhället.

Undervisningen i kursen Omvärldsanalys sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops, gästföreläsningar och gruppövningar. Undervisningen varierar mellan bundna och mer självständiga moment men bygger på studentaktivt lärande. Arbetsformerna kräver studentaktivitet vilket innebär att studenterna har ett stort eget ansvar för sitt lärande. Utöver undervisningen krävs självständiga litteraturstudier.

Examinationen sker i form av hemtentamina.

Delar av hemtentamina skall presenteras muntligt i seminarieform, i syfte att också stimulera studenternas förmåga att uttrycka sig verbalt och argumentera för sina ståndpunkter.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av grupparbete för enskild student ges enligt examinators anvisningar.

Christina Carlsson Wetterberg och Anna Jansdotter, Genushistoria: En historiografisk exposé, Lund 2004.

Allan Gut, Konsten att räkna. Tankar om siffror och statistik, Stockholm 2007.

Hans Furustig och Gunnar Sjöstedt, Strategisk omvärldsanalys, Lund 2000.

André Jansson, Kommunikation (Serie BeGreppbart, Liber), Stockholm 2009.

Torsten Thurén, Källkritik, 2:a uppl, Stockholm 2005.

Torsten Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, 2:a uppl, Stockholm 2007.

Jared Diamond, Undergång. Civilisationernas uppgång eller fall, 2:a uppl, Stockholm 2006.

Robert B Marks, Den moderna världens ursprung, Lund 2004.

Utöver vad som anges i litteraturlistan tillkommer ca 100 sidor i form av övningstexter, fristående artiklar och dokumentation kring aktuella händelser.

Som en del av den kritiska skolningen ges studenterna fortlöpande träning i att reflektera över kursuppläggets utformning. Alla studenter ges också möjlighet att vid slutet av kursen ge skriftliga och muntliga kommenterar. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig elektroniskt.