Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL215C Idrott och lärande: Rum, kropp och samhälle (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur och om samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska även vidareutveckla sin förmåga att arbeta med olika idrottsformer ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan.

Kursen omfattar tre teman.

I kursens första tema problematiseras relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Särskilt fokus är på dans, bollspel och akrobatik varvid dessa kritiskt granskas och jämförs samt prövas och genomförs. I detta sammanhang berörs hur mental träning och spänningsreglering kan användas i skolan.

I kursens andra tema bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa.

I kursens tredje tema behandlas hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa. Särskilt fokus är på analys av vald idrott utifrån skilda idrottsliga logiker, på kritisk granskning av dess uppbyggnad och karaktär, specifik teknik och taktik samt på kulturella och sociala aspekter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera problemställningar avseende relationer mellan skola, idrott och ungdomskultur

2. analysera, planera och utföra dans, bollspel och akrobatik samt kritiskt granska och jämföra dessa med varandra

3. kritiskt använda samhällsvetenskapliga begrepp och teorier för att analysera och diskutera skolämnet idrott och hälsa

4. kritiskt granska och analysera, samt utforma lärande i, specialisering inom vald idrott med fokus på dess specifika karaktär och sociala aspekter

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag

Prov 1: Skriftlig rapport, muntlig redovisning och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration). 6hp. I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Artikel (Article). 4,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 3: Paper, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration). 4,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 9 hp av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tema 1

Coakley, Jay (2020). Sports in Society: Issues and Controversies. Boston: MacGraw-Hill Higher Education. (s 9-79, 106-145, 538-560)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups utbildnings AB. (172 s)

Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 9-88, 255-278)

Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen - kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber (s 168-237, 268-310)

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet - relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. (Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219).

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s. 17-23, 55-71, 113-189, 245-262).

Purovaara, Timmi (Ed.), Contemporary Circus - treasures, keys and enigmas (pp. 175-194). Stockholm: Stockholm University.

Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och femininitet. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s 12-37, 195-207)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th Uppl.). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s. 77-100, 285-307, 335-411)

Tema 2

Bernstein, Basil. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 157-173

Ekberg, Jan-Eric. (2021). Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 26(5), 448-459

Foucault, Michel. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, pp. 777-795. The University of Chicago Press.

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet - relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. (Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219). Tillgänglig via internet.

Mead, George. Herbart. (1913). The social self. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 10(14), 374-380.

Tema 3

Burns, Robyn, Gallant, Karen A., Litwiller, Fenton, White, Catherine, & Hamilton-Hinch, Barb (2020). The go-along interview: a valuable tool for leisure research. Leisure Sciences, 42(1), 51-68.

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (276 s).

Carlgren, Ingrid. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336.

Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin & Larsson, Håkan. (2018). Logics of practice in movement culture:Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, 23(9), 892-904.

Kuntz, Aron M, & Presnall, Marni M. (2012). Wandering the tactical: From interview to intraview. Qualitative Inquiry, 18(9), 732-744.

Larneby, Marie (2020). Vi och de andra: om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. Diss. Malmö: Malmö universitet. (s. 24-40, 112-161). Tillgänglig via internet.

Larsson, Håkan. (Ed.). (2020). Learning Movements: New Perspectives of Movement Education. Routledge. (s. 214). Tillgänglig via internet.

Tracy, Sara J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837-851.

Valfri litteratur, peer review granskade artiklar samt kompendier tillkommer motsvarande ca 200 sidor

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.