Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Idrott och hälsa 1 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a /2b / 2c, Naturkunskap 2 alternativt Biologi 1 + Fysik 1a / 1b1 + 1b2 + Kemi 1.

eller

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, IdhA, MaB, NkB alt BiA + FyA + KeA.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för idrottens praktiker och logiker ur ett samhällsperspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper om didaktikens centrala begrepp, med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska dessutom utveckla kunskaper om lekteori och idrottslära med särskilt fokus på friluftsform och att orientera sig i omgivningen samt dansform och bollspelsform. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla sina kunskaper om hälsobegrepp sett ur ett samhällsperspektiv.

Kursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller och aktuella styrdokument, med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa, diskuteras. I kursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta samt bollspelsform och dansform. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I kursen behandlas hälsobegrepp ur ett brett perspektiv och läromedel i hälsa granskas i relation till styrdokument.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig individuell tentamen, 5 hp (Individual Written Report, 5 credits), (lärandemål 1-3).

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 7 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 7 credits) (lärandemål 4)

Prov 3: Skriftligt arbete 3 hp (Paper, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 5 och 6.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3)

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2). Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 4)

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport, Folkhälsomyndigheten: Solna., 111 s. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationer/Skolbarns-halsovanor-i-Sverige-201314/

Hedenborg, Susanna (red.) (2016). Idrottsvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 3).

Halling, Anders, Andersen, Bjarne, Skov Agergarard, Charlotte. & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s35-85)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (kap. 2-4.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (s.9-49, 74-108, 164-187)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 3-4, 12).

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Elektronisk resurs (kap. 2)

Mattsson, Torun & Lundvall, Suzanne (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education & Society, 2015; 20; 7; (s. 855-871)

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7).

Ravn, Susanne. (2001). Kroppen som materiale – om dans i praksis. Odense: Odense universitetsförlag (144 s)

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket.(kap. 3, 8-11). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas & Boman, Mattias (2013). Friluftslivets nya aktiviteter: mera sport och mindre natur?. Friluftsliv i förändring : resultat från ett forskningsprogram : slutrapport. s. 211-227 Tillgänglig via internet

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011). Ämnesplaner och kurser för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig via internet

Wehlin, Anita (2007). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100s.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).