Grundläggande behörighet.

Kursens syfte är att studenten utvecklar kunskaper om rehabiliteringsinsatser för människor i yrkesverksam ålder, utifrån individ-, professions- och samhällsnivå från ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Kursen består av två delkurser:

Kursen behandlar grundläggande lagar och förordningar som berör den enskilda människans situation vid arbetsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsarbetets olika delar belyses liksom förebyggande psykosocialt arbetsmiljöarbete och olika rehabiliteringsaktörers insatser. Därutöver diskuteras i kursen kopplingen mellan arbetslinjen och arbetsförmåga och hur individen som befinner sig i arbetsinriktad rehabilitering påverkas av denna koppling.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva arbetsinriktad rehabilitering och förebyggande psykosocialt arbetsmiljöarbete utifrån tillämpbara lagar och förordningar,

2. redogöra för arbetssätt, metoder och modeller i olika delar av rehabiliteringsarbetet,

3. förklara kopplingen mellan begreppen arbetslinjen, arbetsförmåga och arbetsinriktad rehabilitering, och

4. problematisera rehabiliteringsarbetets olika delar på individ-, professions- och samhällsnivå.

Kursen är en internetbaserad distansutbildning där studenterna bedriver självstudier för att uppnå lärandemålen. Lärandemål 1-4 tränas genom att studenten tar del av skrivna eller inspelade föreläsningar, egna studier och diskussionsforum. Lärandemål 1 tränas dessutom genom att studenterna lämnar in två skriftliga uppgifter. Den första obligatoriska uppgiften består i att studenterna tar del av en film och utifrån den och kurslitteraturen diskuterar förhållandet mellan arbetsförmåga och arbetsmiljö och förebyggande arbetsmiljöarbete. Uppgiften bedöms formativt av lärare och medstudenter. Den andra obligatoriska uppgiften består av att använda och resonera kring socialförsäkringsrätten på ett case. Uppgiften bedöms formativt av lärare. Vid eventuell frånvaro i samband med obligatoriska moment ska i samråd med examinator en ersättningsuppgift göras i form av skriftlig inlämningsuppgift.

Lärandemål 1 examineras genom bedömningen av två skriftliga individuella inlämningsuppgifter där den ena berör förebyggande arbetsmiljöarbete. Fokus i bedömningarna av uppgifterna ligger på studentens förmåga att beskriva, reflektera över och använda tillämpbara lagar och förordningar. Lärandemål 2, 3 och 4 examineras genom individuell bedömning av en skriftlig hemtentamen. Fokus ligger på studentens förmåga att förklara, redogöra för och reflektera över begrepp och modeller samt studentens förmåga att problematisera och reflektera över rehabiliteringsinsatser på olika nivåer. Enskilt hemprov och obligatoriska uppgifter utgör underlag för bedömningen. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

I delkursen behandlas den enskildes egenupplevda situation vid rehabilitering, bemötandets betydelse och olika aktörers samverkan. Därutöver inhämtas kunskap om vad ett intersektionellt perspektiv på funktionshinder och rehabilitering kan innebära. Vidare belyses stress i arbetslivet, arbete med stöd, psykiatrisk rehabilitering samt den alternativa arbetsmarknaden.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. analysera problematiken kring flerprofessionell samverkan vid arbetsinriktad rehabilitering,

2. beskriva individens upplevelser och livsförändringar utifrån ett helhetsperspektiv och med denna utgångspunkt planera en rehabilitering,

3. identifiera olika problemområden och därav följande konsekvenser för rehabiliteringsprocessen, analysera dessa och ge förslag på relevanta lösningar, och

4.identifiera aktörer på den alternativa arbetsmarknaden.

4.identifiera aktörer på den alternativa arbetsmarknaden.

Kursen är en internetbaserad distansutbildning där studenterna bedriver självstudier för att uppnå lärandemålen. Lärandemål 1-4 tränas genom att studenten tar del av skrivna eller inspelade föreläsningar, egna studier och diskussionsforum. Dessutom arbetar studenterna med en individuell, skriftlig obligatorisk inlämningsuppgift som ges en formativ bedömning av lärare och medstudenter för att träna lärandemål 2. För att träna lärandemål 4 söker även studenterna upp information om en verksamhet inom den alternativa arbetsmarknaden som de presenterar och diskuterar skriftligt. Denna bedöms formativt av medstudenter. Vid eventuell frånvaro i samband med obligatoriska moment ska i samråd med examinator en ersättningsuppgift göras i form av skriftlig inlämningsuppgift.

Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom individuell bedömning av en skriftlig hemtentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva och analysera individers livsförändringar, identifiera olika problemområden och diskutera möjliga rehabiliteringsinsatser vid sjukdom eller funktionsnedsättning. Lärandemål 2 examineras genom en individuell, skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att beskriva och analysera individers upplevelser och livsförändringar vid sjukdom eller funktionsnedsättning. Lärandemål 4 examineras genom en individuell, skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att identifiera och presentera aktörer på den alternativa arbetsmarknaden. Enskilt hemprov och obligatoriska uppgifter utgör underlag för bedömningen. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbete: arbetsförmåga, medicinska förutsättningar för arbete, försörjningsförmåga : slutbetänkande. Stockholm: Fritze

Tillgänglig på Internet: http://regeringen.se/content/1/c6/13/49/30/cd6b42cc.pdf. 220 s.

Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. Malmö: (3 uppl) Gleerups Utbildning AB. 190 s.

Bülow P, Ekberg K, (2009:1) Avstämningsmötet som mötesplats och metod för återgång till arbete – ur ett kommunikativt perspektiv. 115 s.

Ekberg K, (Red) (2014) Den relativa arbetsförmågan: teoretiska och praktiska perspektiv (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. 114 s.

Ekholm J, Vahlne Westerhäll L, Bergroth A, Schüldt Ekholm, (2015) Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Gustafsson, J, (2014 ) Supported employment i en svensk kontext : förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete. Diss. (sammanfattning) Örebro: Örebro universitet. 98 s.

Günzel M, Zanderin L, (2012) Arbetsmiljörätt och rehabilitering (3. uppl.). Malmö: Liber. 176 s.

Larsson Tholén S, Danermark B. (2016) Arbetsliv för alla - funktionsnedsättning och arbete. Malmö: Gleerups. 307 s.

Norstedt M, (2011) Berättelser om stroke och arbetsliv: att upptäcka styranderelationer. Diss. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen. 150 s.

Aktuell lagtext, arbetsmaterial offentliga utredningar och forskningsrapporter tillkommer. 300 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna sammanställs samt återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt och muntligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.