Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten inhämtar kunskap om de lagar och rättigheter som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Den riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med dessa frågor och till dem som har ett allmänt intresse av detta kompetensområde.

Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är ett viktigt styrinstrument och utgör en grund för kursen. I kursen behandlas målen och intentionerna med sociallagarna exempelvis socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt delar av socialförsäkringsbalken med särskild tonvikt mot funktionsnedsättning. Barnperspektivet kommer att belysas. Reglerna om myndighetsutövning studeras med särskild tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde. Psykiskt funktionsnedsattas rättigheter behandlas. Dessutom studeras diskrimineringslagstiftningen med fokus på personer med funktionsnedsättning. Nationella riktlinjer samt internationella konventioner och riktlinjer för personer med funktionsnedsättning belyses med utgångspunkt från mänskliga rättigheter. Genusaspekter och etiska dimensioner belyses.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för de styrmedel som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samt juridisk metod

2. ge exempel på hur mänskliga rättigheter präglar den aktuella lagstiftningen, policydokument och officiella anvisningar, t.ex. nationella handlingsprogrammet samt kunna utveckla ett resonemang om dessa frågor

3. definiera gränsdragnings- och bedömningsproblematik mellan olika lagstiftningar, av betydelse för området, och

4. reflektera kring tillämpningen av de i kursen upptagna lagstiftningarna och förordningarna i konkreta fallbeskrivningar samt genus och etiska dimensioner på dessa regelsystem.

Undervisningen bedrivs som IT baserad distansutbildning. Kunskaperna utvecklas individuellt genom i huvudsak föreläsningar, kurslitteratur, material hämtat från internet, diskussion kring fallbeskrivningar och diskussionsforum. Studenten ska individuellt planera och genomföra sina studier. Lärandemål 1 och 2 tränas genom att studenten individuellt och i grupp arbetar med frågor som ställs i föreläsningarna kopplade till kurslitteratur, lagar, förordningar och konventioner. Kursdeltagarna ska även diskutera frågor som de själva ställer i diskussionsforum samt tränas att inhämta information från olika webbplatser och kritiskt granska dessa. Studenten ska därutöver göra individuell skriftlig uppgift avseende både lärandemålen 1 och 2. Lärandemål, 3 och 4 stöds genom obligatoriska gruppdiskussioner, kopplade till case och tolkning av gällande rätt där studenten ska visa hur det egna ställningstagandet och värderingar påverkar det sociala arbetet för personer med funktionsnedsättning. Skriftliga obligatoriska uppgifter ska genomföras.

Lärandemål 1-4 examineras individuellt i en övergripande individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras dessutom genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Vidare examineras även lärandemål 2 individuellt genom arbete med ett case som kopplas till kurslitteraturen och till webbplatser. Lärandemål 3 och 4 examineras dessutom genom en individuell skriftlig examinationsuppgift med ett nytt case. Denna uppgift diskuteras sedan i grupp och avslutas med en individuell skriftlig reflektionsuppgift. Fokus i bedömningen av samtliga lärandemål ligger på förmågan att tydligt beskriva och argumentera för och motivera gjorda val i utredningsarbetet samt att reflektera över dessa val och över rättsreglernas tillämpning och utredningsbeslutets konsekvenser. Specifika bedömningskriterier för samtliga bedömningar presenteras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kan efter beslut från examinator kompenseras genom individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Arvidsson E, (2017) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. Malmö: (2 uppl) Gleerups Utbildning AB. 190 s.

Larsson, M, Larsson L G,( 2016) LSS 2016: stöd och service till vissa funktionshindrade. Helsingborg: Komlitt. 168 s.

Eneroth E, (Red.) (2014) Juridik för socialt arbete (2:a uppl.). Malmö: Gleerups. 240 s.

Göransson H G, (2013) Diskrimineringslagen (3:e uppl.). Stockholm: Norstedts juridik. 226 s.

Lindberg L, Grönvik L, (2011) Funktionshinderspolitik: en introduktion (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. 183 s.

Staaf A, Zanderin L, (Red.) (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning (2:a uppl.). Malmö: Liber. 218 s.

Statens offentliga utredningar, 1999:21, Lindqvists nia: Nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder. Slutbetänkande av Bemötandeutredningen. Socialdepartementet. 150 s.

Vejde O, Olofsson L, (2016) Minilagbok för människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga (14:e utg.). Borlänge: Olle Vejde förlag. 90 s.

Aktuell lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall arbetsmaterial tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till kursdeltagarna. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.