Kursen syftar till att studenterna utvecklar grundläggande kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på vattenresurser, urbanisering och hållbar utveckling. Kursen syftar också till att studenterna problematiserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den sociala, ekonomiska och ekologiska. Ytterligare ett syfte är att studenterna tillägnar sig ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter för skolundervisning.

Litosfärens, hydrosfärens, biosfärens och atmosfärens grundläggande uppbyggnader och processer samt hur dessa processer är sammankopplade studeras. Detta relateras till aktuella miljöproblem såsom globala klimatförändringar. Vidare behandlas bl.a. klimatklassificering och sambanden mellan klimat, vegetation och jordmån samt klimatsystemens konsekvenser för mänsklig verksamhet.

Människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön studeras och problematiseras. Bland annat behandlas människans påverkan på klimatet genom användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Vattnets kretslopp behandlas utifrån geologiska, hydrologiska, biologiska och atmosfäriska förhållanden.

Urbaniseringsprocesser studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: städers uppkomst och lokalisering; relationen mellan stad och land under olika tidsperioder; bebyggelseutveckling och bosättningsmönster i olika delar av världen; tillväxt och stagnation i städers utveckling i relation till människans verksamheter.

De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, ekonomiska och ekologiska – studeras och problematiseras genom att titta närmare på följande: hållbar utveckling som politisk och normerande process i samhället; staden som ett hållbart alternativ i planering och samhällsutveckling; urbanitet ett senmodernt samhälle; demokrati som utgångspunkt för hållbar utveckling.

Tillgång till rent vatten problematiseras utifrånFN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på människors hälsa, fortlevnad och utveckling av verksamheter.

Sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolknings- och bebyggelsestruktur studeras. Mänsklig verksamhet studeras utifrån hur avrinningsområden befolkas och exploateras och vilka konsekvenser detta får ur ett miljö- och hälsoperspektiv.

Befolkningsfrågor studeras genom att titta närmare på följande: grundläggande teorier om befolkningsförändringar och dess konsekvenser; dynamiska faktorer som styr befolkningens utveckling och sammansättning; hälsa och människosyn som utgångspunkt för studiet av befolkningsfrågor; migrationsprocesser, dess orsaker och konsekvenser.

Användning av fjärranalys- och kartmaterial för analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras, Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.

Tillämpning av ämnesdidaktisk kunskap och lämplig svensk ämnesterminologi för undervisning utifrån läroplanen för grundskolan studeras. Särskilt fokus läggs på hur skolundervisningen behandlar resurs- och miljöfrågor och hur denna bidrar till kunskap och förståelse för både naturliga och människoskapade variationer i miljön.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, övningar, projektarbeten, seminarier, exkursioner och studiebesök. Övningar, projektarbeten, seminarier, exkursioner och studiebesök är obligatoriska.

Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen, 10 hp

Test 1: Individual written exam, 10 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 1-5.

Prov 2: Projektarbete, posterpresentation, 7 hp

Test 2: Projekt work, poster presentation, 7 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 6-8. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete både muntligt och skriftligt.

Prov 3: Projektarbete, exkursionsguide, 7 hp

Test 3: Projekt work, excursion guide, 7 credits

I denna delexamination bedöms lärandemål 9. I projektarbetet examineras studenten i ett grupparbete genom en skriven exkursionsguide.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Allaby, Michael (2008) A Dictionary of Earth Sciences. Oxford: Oxford University Press. 3:e utgåvan. ISBN: 9780199211944 (672 s.) (Gratis tillgänglig som E-bok via Malmö högskolas biblioteks hemsida.)

Hess, Darrel (2013) McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson New International Edition. London: Pearson. 11:e utgåvan. ISBN: 9781292020914 (680 s.)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). Går att ladda ner gratis som PDF-dokument: www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner (281 s.)

Molin, Lena (2006) Rum, frirum och moral – En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala universitet. (233 s.) (Finns att köpa på institutionen vid kurstart.)

Mårtensson, Solveig & Wennberg, Gösta (red.) (1996) Geografi världens ämne – om att undervisa i geografi. Göteborg: Utbildningsradion. (158 s.) (Finns att köpa på institutionen vid kurstart.)

Potter, Robert B., Binns, Tony, Elliot, Jennifer & Smith, David (2008) Geographies of development. London: Pearson. ISBN: 9780132228237 (400 av 500 s.)

Övrig litteratur

FN (2015 eller senaste versionen) Human Development Report. Går att ladda ner från: http://hdr.undp.org/en (50 s.)

FN:s konvention om barnets rättigheter/barnkonventionen: http:unicef.se/barnkonventionen

FN:s globala mål för hållbar utveckling: http://www.globalamalen.se/ Kompendium omfattande ca 100 s. (Tillhandahålls i samband med kursstart.)

Material om befolkningsgeografi/demografi omfattande ca 100 s. (Lista tillhandahålls vid kursstart.)

Material från FN omfattande ca 200 s. (Lista tillhandahålls vid kursstart.)

Material om hållbar utveckling omfattande 150 s. (Lista tillhandahålls vid kursstart.)

Vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 s. (Lista tillhandahålls vid kursstart.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell och skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna gör i anslutningen till kursens avslutning.