Kursplan våren 2019
Kursplan våren 2019
Benämning
Modeller och verklighet för datateknik
Engelsk benämning
Models and Reality for Computer Engineering
Kurskod
FY122A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH / Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2014-01-22
Gäller från
2014-09-01
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. Eller: Fysik B, Kemi A, Matematik D.
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 8/A8.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i examensfordringarna för högskoleingenjörsexamen i Datateknik.
Syfte
En ingenjör arbetar i stor utsträckning med modeller av sin omvärld. Det handlar om att definiera problemställningar och att bryta ned dem till mindre, greppbara delar. Syftet med kursen är att studenten skall utveckla kunskaper i grundläggande naturvetenskap genom att tänka kritiskt kring olika modeller inom naturvetenskap och teknik och deras relation till den verklighet där de används, samt att tillgodogöra sig grundläggande färdigheter i att använda matematik och naturvetenskap i projekttillämpningar. Vidare syftar kursen till att bygga på resonemang och förståelse. Slutligen syftar kursen till att också inspirera till fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik.
Innehåll
Modeller och metoder:
- Kvalitativa modeller i ord och bild
- Algebraiska, analytiska och numeriska kvantitativa modeller
- Uppdelning av ett komplext problem i hanterbara delproblem
- Realistiska uppskattningar av värden som inte är givna i problemställningen och bedömning av realismen i de svar man beräknat
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna redogöra för grundläggande fysikaliska begrepp inom grundläggande fysikområden med tillämpningar samt grundläggande matematiska begrepp inom kvantitativa modeller
- kunna identifiera relevanta frågeställningar, redogöra för och tillämpa metoder och tekniker för att bygga fysikaliska förståelsemodeller
- ha förståelse för vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
- veta var kompletterande kunskaper kan inhämtas
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- avgöra vilket naturvetenskapsområde som är relevant för en given problemställning
- avgöra vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
- göra enkla analyser av sammansatta problemställningar inom grundläggande fysikområden med tillämpningar
- konstruera enkla förståelsemodeller för en given problemställning
- använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning
- reflektera över begränsningar hos modeller och giltigheten av de funna lösningarna
- redovisa en förmåga i att ge muntliga och skriftliga presentationer och vid sådana presentationer kunna diskutera och försvara framlagda slutsatser genom att utnyttja den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna
- använda modellerings- och simuleringsverktyg
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation samt marknadsföringsmaterial genom analys av de praktiska erfarenheterna som förvärvats under kursen
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling
- ha utvecklat ett ansvarsfullt och samarbetsinriktat förhållningssätt gentemot den egna projektgruppen
- känna till modellers betydelse i olika datortillämpningar
Arbetsformer
Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande, och baseras på ett antal arbetsuppgifter/problemställningar omfattande.
Studenterna arbetar självständigt (företrädesvis i grupper) med arbetsuppgifterna. Som undervisningsresurser finns:
- målbeskrivning för varje arbetsuppgift,
- problembeskrivning, nedbruten i mindre delar där delmål och deluppgifter specificeras på mer detaljnivå,
- introduktions- och temaföreläsning
- temalaboration inom fysikområdet eller datorlaboration
- frågetimmar, dit studenterna kan vända sig med frågor då de behöver hjälp och stöd med arbetsuppgifterna
Föreläsningar ca 20 timmar, laborationer ca 15 timmar, frågetimmar ca 40 timmar, redovisning ca 15 timmar, samt självständigt arbete och självstudier ca 110 timmar.
Bedömningsformer
Studenternas prestationer bedöms dels genom ett antal arbetsuppgifter (4.5 hp) dels genom en skriftlig tentamen (3 hp).
Krav för godkänd: Godkända arbetsuppgifter och godkänd tentamen.
Betygsbedömning: Slutbetyget är heltalsdelen (dock högst 5) av det viktade medelvärdet av resultatet på arbetsuppgifterna och tentamen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Referenslitteratur:
- Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2006 (Third edition), eller
- Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2010 (Fourth edition)
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).